Nobelrekord?

Hur i hela helvetet kunde SVTs Kulturnyheterna - exakt tre minuter efter att Horace kungjort att Doris Lessing fått årets Nobelpris - i soffan placera Ann Wiktorin - den journalist som 2005 gjorde ett tv-program om och med Doris Lessing???

Jobbar hon på kulturredaktionen? Att hon fanns i TV-huset, menar jag.
(Eloge till sminkavdelningen!)
Ringde hon själv och sa "Hej, jag kan! Jag vet! Ta mig!"
(Bra gjort Wiktorin!)
Ringde - ve och fasa - Horace till Hamilton och gjorde en deal? Så K-nyheterna kunde vara snyggt förberedda i detta snabba mediasamhälle.
Det sista vill jag inte tro.
Akademin har ju alltid varit bra på hemlisar.
Det är trååååkigt om det var en läcka. Det är mysigt med något som går sådär oldschool-långsamt. Typ brev. Och att man får vänta till kvällen innan SVT rotat fram en skakig dokumentär från ´87 om årets Nobelpristagare.
Allt som går fort, snyggt och smidigt, som om det var tillrättalagt är ofta just - tillrättalagt.

Men jag vill inte att det ska vara det.
Jag vill att det ska vara såhär:

Sagan om när Ann Wiktorin kom på TV den 11:e oktober 2007:
Ann Wiktorin satt i TV-huset på sin våning och kollade på Kanal 1 för att kolla Horace på börshuset. Hon skrek när Horace läste Doris Lessings namn på lappen, slängde allt hon hade för händer och älgade upp på en helt annan våning, till producenten för Kulturnyheterna som pussade hennes fötter i pur glädje. Ann fick en pudervippa i fejan och en lånad tröja att ta på. Bildproducenten fick sitta i bh och köra showen för Ann hade tagit på sig en för skrikig tröja i morse.
Ann damp ner i soffan exakt två sekunder innan sändningen lämnade börshuset och kom tillbaka till studion, och kunde leverera en nyanserad bild av Svenska Akademiens val av Nobelpristagare i litteratur år 2007.

Now THAT´S public service for you.

Fab eller fake?