onsdag 30 juni 2010

Ikväll blir det inget bloggeriande

Jag vill ju hinna planera och packa tills lördag då vi far till Cadaqués, och Filmstjärnan har sagt att då får jag minsann inte hålla på med datorn.

I morgon ska jag stå i en dusch i raffset kl 07.20. Ny regissör, ny fotograf. Härligt jobb man har.

En sak jag inte tänkte på...

...är att sovmorgnarna uteblir på den första semestern sedan ongarna slutade vakna i ottan. Jag vaknar nämligen kl 07.00 på morron då målarna börjar dagens karvande på fasaden. Men här ska ni höra:
Det är så underbart att folk kommer och skrapar kåken åt en att jag enkom ler lite överseende, som åt ett klumpigt barn. Så där vuxet och härligt.

En bidragande orsak är också att den där "felaktiga" färgen som målades på för tjuge år sedan sitter som hälleberget och måste tas bort med vassa verktyg, kemikalier och skyddsmask.
Tror ni vi hade haft det om vi gjort det själva? Kemikalier och skyddsmask?
Tror ni vi hade fått tag på den smarta dubbel-vik-plasten med häfttejp som skyddar rabatterna från nedfallande målarskrap och nämnda kemikalier?
Tror ni vi hade satt upp någon trygg ställning med sparkbrädor och staket eller hade vi vinglat på vår gamla stege?
Tror ni hemförsäkringen gällt om vi ramlat av stegen? Eller om huset senare hade visat sig ha tagit skada av att vi målat själva?

Av exakt samma anledning som att man inte opererar på sig själv anlitar vi kunnigt folk - som dessutom är försäkrade om dom skulle trilla ner. Jag är så glad att vi har den möjligheten och att vi tog den.
Dessutom vill jag kunna se mig själv i ögona nästa gång jag blir putt över att någon tagit in amatörskådespelare i en film/TV-produktion för att spara pengar.
Min käre, framlidne far som hade ett gott öga till hantverkare, ja till yrkeskunskap som sådan, brukade berätta den här historien:
Kyrkorgeln i byn lät förfärligt. En orgelreparatör kallades in. Han trampade på pedalerna och lyssnade. Tryckte ner några tangenter under stor koncentration. Han tog fram en liten, liten skruvmejsel, en ännu mindre skruv, kröp in bakom orgeln och drog i den lilla skruven. När han åter provade att spela lät orgeln som ny.
Prästen var överlycklig, tackade och frågade vad det kostade.
"Femtusen" sa orgelreparatören.
Prästen hickade till och tyckte att det var i överkant. Han bad att få en specificerad faktura.
När den kom stod det listat:
Reparation av orgel: 5000:-
Specifikation:
1 styck försänkt mässingsskruv, 3mm 0.50:-
Vetat vilken skruv: 4999,50:-
Thomas Alfredson använde en variant av den i ett guldbaggetacktal en gång, det hedrar honom.
Jag vill slå ett slag för yrkeskunskap, folkens! För ju mindre man kan om något, desto simplare verkar det.
Och till sist: Alla ni därute som kan något: Ha vett att ta betalt!

tisdag 29 juni 2010

Ett sådant välsignat torkväder, vänner!


Om inte en kvart, så inte är det mycket mer innan allt är snustorrt. Sommar!

Huskorset och Jante

Just nu är det som om vårens alla händelser fyller upp någon sorts hink i min skalle som rinner över. Det brann lite i huvvet strax före midsommar men tack vare de goda vännerna, den goda maken och den goda maten gick det bra.

När allt är dandy är det lätt att raljera om sitt skitliv på bloggen. När det är tungt blir det mer skriverier i rosenrött, som för att besvärja det svåra.
Fast ibland är ju allt rosenrött. Heeela tiden. Eller hur?
Mer visdom:
Slings and arrows of outrageous fortune är sannerligen lättare att ta, om man i andra lägen gått på magkänslan, den inre rösten, eller vad man nu vill kalla det. Ska kanske ta och göra det lite i fortsättningen.

Vad blev det här nu för icke-inlägg? Oh, well. Det kom sig av Maries rara kommentar till förra inlägget, plötsligt såg jag återigen hur provo-perfa Huskorslivet kan te sig. Så jag tänkte typ...inte förhäva mig. Här händer det skit också, ska ni veta. Det kanske jag skriver om sedan. När den torkat. Skiten.

Hoppas ni har det bra i sommaren.

måndag 28 juni 2010

Idag är första dagen på resten av ungarnas sommarlov

De första veckorna på sommarlovet gick åt innan jag insåg att ongarna inte heller är vana att umgås med varandra hela dagarna. Mycken gråt och tandagnisslan, om än också någon brödrakärlek.
Men idag var jag och hämtade någon annans onge på dagis så Lillkillen skulle ha någon ny att leka med. Ombyte förnöjer.

Filmstjärnan och Sjuåringen är och köper en... en... en... (paus...suck...) studsmatta, hos det förtroendeingivande företaget Studsexperten. Vi har fallit till föga och gillar numera läget. Saker har timat som får oss att värdera saker annorlunda, kan man säga. Somliga barn behöver mer stimulans än andra.

Hur som haver är det härligt med sommar och jag är glad att vi har råd. Det har inte alla.
Nu hör jag att Lillkillen spelar sin favvoskiva för kompisen, det är White Stripes. Haha. Vi måste ha gjort något rätt i alla fall.

söndag 27 juni 2010

Det var en fin midsommar

Hänga i hängmattan.
Utfodra grannkattan.
Vänner man känner.
Saknad som bränner.
Grillen, idyllen i dillen och sillen.
Ongar som slåss.
Förståss.

torsdag 24 juni 2010

Jamen Benny!


Tänk vad några extra miljoner på banken kan göra med människor - de följer sin inre röst!
Huskorset är f.ö. ett stolt fan av den där estradören sedan småbarnsåren. Fast, vem är inte det. Det skulle vara svårt tror jag, mycket svårt, att genuint ogilla Benny Andersson.

tisdag 22 juni 2010

Utsikt från en hammock

Filmstjärnan bakar.
Jag läser högt för ongarna.
Några Andra skrapar.


För ett tag sedan räknades det på hur lång tid det skulle ta om vi skulle välja att på våra lediga stunder målartvätta, skrapa trärent och måla huset själva, för att spara pengar.
Nu sparar vi våra hjärnor och troligen även vårt äktenskap istället. "Pengar är runda för att dom ska rulla!" som någons farmor sa.

Ursäkta, hur länge sa ni?
35 veckor.

onsdag 16 juni 2010

Jag har inte heller sett nåt roligt sen 73. Förrän nu.

Nog har ni kollat in Ingen bor i skogen?
Ett ljuveligt efterlängtat, melankolikul, smärtroligt humorprogram. Det lockar till skratt och sveda som inget tillförne. På SVT, av och med Klungan, gänget bakom radions humorprogram Mammas nya kille (som väl gick i P3?).
Han här älskar jag. Folklivsfanatikern.

tisdag 15 juni 2010

Hm. Jag går nog ut i trädgården igen.

Hemmadag med sommarlovsledig Sjuåring, väntar på hantverkare som ska bygga ställningar. Det ska målas hus här i sommar, nämligen.
Hänger lite i trädgården och klämmer larver på rosorna, och så en liten stund i bloggvärlden.

onsdag 9 juni 2010

Skolavslutning

Det sjöngs "Den blomstertid", men det spelades också "Komkomkom innan somsomsom...". Ingen skugga över musikerna eller framförandet - men jag tar faktiskt hellre vilken sodomiserad sommarpsalm som helst istället för den, vilken dag som helst.
Det regnade.
Festligheterna hölls utomhus.
Sjuåringen var i upplösningstillstånd av hunger, blötma och allmän ADSL eller vad nu det är han har (förutom epilepsi, då). Han spottade, grät, fräste och gick omkring (när alla andras ongar satt fint) av rädsla för att det skulle "bli pinigt". Exakt vad som skulle kunna bli pinsammare än hans redan pågående uppträdande lyckades jag inte få ur honom. Vi hade lyckats få dit tårtan trots regnet, men han ville inte för allt i världen ha. Jag ruttnade. Smålandsamazonen hade föreslagit den lokala pizzerian efteråt. Sjuåringen och jag gick i förväg.
Sedan ringde en snäll mamma och sade att de tagit hand om vår tårta, och att det hade varit massor av tårtor över. Jahapp. Filmstjärnan gick före hem med Lillkillen och hämtade upp den på vägen. När jag kom hem stod ingen tårta att finna och Mamma berättade att nästan hela varit kvar och att han därför tagit med den till kvällens repetition. Jag började nästan grina av lättnad. För att baka en tårtjävel stor som ett hus och nästan hela blir över samtidigt som hjärnan håller på att sprängas av resten av livets alla måsten, det är sådant som gör att man går ut och börjar skjuta vilt omkring sig.

Tyckte ni att jag hänger ut min son här ovan? Att jag är väl hård mot ett barn, mitt eget barn? Kanske. Men det frestar på att älska honom så gränslöst som jag gör. Nu och för alltid.

Garanterat bajsfri

System overload

Det skulle bakas tårta till skolavslutning idag, bland alla andra miljarder saker som ska göras och kommas ihåg och hållas reda och ordning på.
Åtta äggvitor spilldes ut, p.g.a. stress och opraktisk elvisp.
Vansinnesutbrott samt utskällning av elvisp följde innan densamma åkte i golvet med ett brak som straff. Mamma torkade upp efter mig medan jag låg och hyperventilerade i min säng. Sedan sa hon:
"Ska vi åka och köpa en ny, du och jag?"
Jag älskar henne.

"Va ska de va?!"

Ni var väl sett "För alla åldrar"?

Om att göra tårta av bajs

Charlie Sheen har blivit dömd till samhällstjänst för hustrumisshandel. Straffet består i att ge lektioner i skådespeleri.
I praktiken straffas alltså de stackare som blir hans elever och i förlängningen också teater- och filmkonsten, eftersom Sheen därigenom för vidare sitt arv av rutten kvinnosyn och allmän idioti till nästa generation. För att inte tala om det usla skådespeleri och riktigt, riktig dåliga konstnärskap han får möjlighet att fortfara att pådyvla världen. Jag avskyr Charlie Sheen.

Ja, man kan stänga av tvn och inte bry sig. Eller man kan ta sin irritation och dissekera fenomenet på bloggen! Varsågoda:
Jag har sett en del avsnitt av Two and a half men (den sitcom han är stjärna i) och försökt fatta grejen - och jag förstår att den är populär. Det är helt ok genomfört inom sitcom-ramarna, välskriven dialog med setups och payoffs och punchlines och hela baletten. Det är ett gott hantverk. Skådespeleriet (undantaget CS) är vältajmat - hans motspelare är drivna komediaktörer (främst morsan och brorsan) och täcker upp för hans erbarmliga insatser. Men innehållet! Jösses, folks! Skämt om könen med uråldriga och mossiga bortom all räddning värderingar som grund. 50-talet är tillbaka och Tänker Inte Ge Sig.
Men - hör jag någon tänka - kan det inte vara så att serien är tänkt att landa såhär:
"Det här är så dumt att t.o.m. de mest inkrökta reaktionärer, kvinnohatare och rasister förstår hur dumt det är och därför ändrar sitt sätt att tänka"?
Mmmmm. Eller hur. Man kan alltid hoppas.

Vad tänker skådespelarna, tror ni? Hur långt kan man skylla på att "man måste ju betala hyran"? Vad tänker TV 3 som köpt in Two and a half men? Var går gränsen för vad man sänder för att make a buck? Finns den, eller är det bara förbehållet religiös förföljelse? Rasism? Tänk om serien handlat om "Charlie Sheen och muslimerna" istället. Eller "Charlie Sheen och afrikanamerikanerna".

Det är som att gå till en konditori och köpa en i allt välgjord prinsesstårta, men i stället för att vispa in vaniljkräm i grädden för att få stadga så har konditorn använt bajs.


tisdag 8 juni 2010

Tack Snokis!

När posten kom fick jag en både stolt och trivsam stund i hammocken - det är ju inte varje dag man blir citerad i tidningen:

söndag 6 juni 2010

Språklådan

Lärde mig en fin sak idag: Att ALLA kan lära sig perfekt skånska. Åtminstone ett ord.
Hör bara:
1. Vad heter ko på engelska? Just det: Cow.
2. Vad kallas en sådan klocka som kossan har runt halsen? Precis: Bell.
3. Säg dom nu tillsammans: Cow-bell - skånska för kabel!

Så ska man vara ful i TV, då. Igen.

Söndagen tillbringas under parasoll på en solig veranda i Långedrag, plattångad to kingdom come, med lila ögonskugga samt iförd en blus som påminner om en krypande testbild.
Ska jag köpa loss den tycker ni?

onsdag 2 juni 2010

Moderkaka till kaffet?

Snokis var där.

"Barn är jordens levande blommor"

Jag har drömt om en doftschersmin som tar andan ur en om kvällarna i juni. Det var den första buske jag blev kär i, redan i tonåren, och den första som inhandlades till den här trädgården. Placering: Hedershörnet av grusgången, där man svänger av mot förstukvisten:
Inte en enda gång har den blommat. Den har istället varit en finfin barnkammare åt diverse luskolonier som dels gör skotten risiga och fula och dels sprider sig till den övriga växtligheten.
Jag tänkte häromdagen att jag ser på mina blommor så som jag inte ser på mina barn: Jag pysslar och vårdar, ger näring och kärlek - men om de inte skärper sig ger jag upp. Då får de flytta.
Nu blir det skamvrån långt nere i trädgården, vid grinden bakom grönsakslandet.