För fjorton år sedan kamperade jag och Araben ihop rätt ofta i hennes etta på Lundgrensgatan. Mycket party, jag orkade inte alltid ta mig hem till Majorna.
Andrahandaren i Hornstull hade spooky likheter med den förstnämnda och flashbacksen avlöste varann som fyrverkerier. Underbart.
Jag fick:
* shoppa på Stadsmissionen.
* syn på kändisar:
Anna-Lotta Larsson
Han-den-silverhåriga-som-sjöng-i-Barbados-förut
Anders Ahlbom-Rosendahl
och - faktiskt:
Calle Schulman!!!
(Det funkar egentligen inte att vara kändiskåt i min bransch, men jag har löst det så att jag bara räknar dom jag inte känner som kändisar.)
* åka tunnelbana.
* gnugga geniknölarna med Tuffa Smarta Regissörskompisen över lunch.
* träffa SSB, Smärtsamt Söta Bäbisen, se Fotografens sketsnygga fotoutställning, samt fika med underbara Druvsockret från Vårberg
* skita och duscha ifred.
* macka, te och prat av Araben på fredagnatten och hon slog mig inte med en bok i huvudet kl 06.00 och krävde välling, utan jag fick sova tills jag vaknade. Halv tio på lördagen, elva på söndagen. Pääääääs.
* gå på middag med bortåt trettio trevliga, spännande, begåvade, roliga, intressanta och inspirerande kvinnor i min ålder. Då fick jag också dricka vin. Ganska mycket vin fick jag dricka då.
* fika & gå Söder-promenad med Toppstylisten R plus inspektera deras lght. Tremendously smakfull, åff kårs.
* fika av Kapet i hans lght och sedan gick tåget.
Det kändes precis som om jag fanns igen. Och då kom jag på att jag ju gjorde det och då blev jag så glad.
Kapet är singel, det är nog det konstigaste jag vet. Undantaget att Araben också är det. (Om dom inte varit polare sedan ´94 och inget rasslat till än mellan dom hade jag tussat hop dom för länge sedan)
Men jag fick träffa en "fika-kompis" som hon har hittat i Hornstull.
"Han är helschysst, det är ingenting, vi fikar bara!"
PAH! Han satt där och såg ut som en katt som funnit ett gräddfat som husmor glömt. Både Toppstylisten R och jag var eniga efteråt om att "fika-kompisen" hälsade på mig på det där sättet som man gör när man vet att man träffar bästisen till föremålet för ens ömma låga för första gången. Man vill göra ett gott intryck - men inte för gott, som kan misstas för flirt. Fin balansgång. Han skötte det bra. Och var faktiskt väldigt snygg.
Men du ger attan i att göra henne ledsen, "Fika- kompis"! Då får du Huskorset efter dig, lika säkert som att Béan skär sig första gången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar