Öppet mål på Ranelid

En bok.
"Öppet brev till George Bush"
Aaaaaaahhh-hahaha-haha-haaaaaaajajajajajajAAAAaaaj!!!!

Snälla Björn:
Sluta!!!
Akta dig!
Akta ditt hjärta och din obrottsliga tro på Människans Innersta Godhet - som jag är övertygad om att du kämpar för vareviga dag, både med dig själv och alla svenska kultur-väderkvarnar som kommer i din väg.

Den inhemska samtidslitteraturens Don Quijote utan den allra minsta lilla Sancho Panza i sikte. Jo, det förstås, det finns många som tycker mycket om det du skriver. Men jag undrar hur många som skulle ställa sig vid din sida och knuffa dig åt sidan när det kommer en hink bajs och själv ta emot förnedringen.
Var är din förläggare? Får han/hon ingen radiotid? Är det så?

Ja. Det kan det vara. Det blir nog inte så "bra radio" att intervjua någon som på förläggarakademika (ett språk jag just uppfann) försvarar en trasig och romantisk hjälte som istadigt predikar sin tro på Människan med pekoral på pekoral. Även om hjälten har läppglans.
Det som provocerar mig mest är att jag i djupet av mitt hjärta håller med Ranelid. Det är gräsligt genant att erkänna, men om jag inte trodde på mina val, mig själv, min familj och mina vänner kunde jag väl lika gärna gå i sjön?
Det är bara så bottenlöst humorbefriat att tjata om det hela tiden.

"Jag har varit så hårt ansatt som ingen svensk författare har varit, inte ens August Strindberg"

Jag tror säkert att du känner så. Men säg det inte.

Om inte alltihop är en marknadsmässig fint.
Du fick ju din radiotid. Och nu kanske din bok säljer en tiondel av Camilla Läckbergs upplaga - det vore ju succé för din del!

Då bugar jag mig för din PR-smartness.
Och spyr för att du sålt dig själv så hårt på det kommersialismens altare som du ursinnigt skvätter galla på från motsatt håll.