I bilköpartagen

Vi har tungan så långt uppe i tolvfingertarmen på banken för att få låna till en bättre begagnad Toyota Corolla.

I billhallen har vi varit och kollat två gånger.
En gång med Femåring, en gång utan, men med DenDärDag.
Det var bättre att ha med DenDärDag. Han är mer vuxen av sig än vi är och kunde komma med tips. Vilket behövdes.
Ni vet, det är det där med Astrid Lindgren och LSD. Och själv står jag sannerligen inte min man långt efter i det avseendet. Med den skillnaden att jag dessutom finner det sagolikt tråkigt att bestämma sig för vilken bil man ska ha.
Femåringens gudfar, Den Trevlige Indiske Herrn, sa en gång:

"Vadå - Göteborg eller Stockholm, skitsamma, det är ändå inte NewYork"

Precis. Vi har ändå inga jordiska möjligeter att skaffa drömbilen så det är verkligen skitsamma.

Jag vill ha en bil som funkar, är någorlunda miljöaktig och hyfsat bekväm.
Sedan kommer: Dragkrok, semestergas, drickamuggshållare, rumpgrill, cigarettändaruttag, radio med CD och kassettbandsspelare (finns knappt mer - vär-de-löst!) och spegel på baksidan av solskydden (jag har kontaktlinser som beter sig dumt ibland).
När jag räknade upp mina preferenser skrattade Bilsäljaren, Filmstjärnan och DenDärDag lite åt mig, troligen för att jag räknade upp några roliga och några självklara tillbehör. Typiskt tjejer.

Idioter. Det är inte alls säkert att det blir nån Toyota nu, just på grund av att mina preferenser tydligen kan skrattas åt.