Jag har lite olika exempel. Det kommer säkert fler vad det lider, men idag tänkte jag tala om:
Gråterskor på begravningar.
Det vore väl skönt att få släppa loss sin sorg utan att vara rädd för ”vad folk ska tycka” ? Det finns i Sverige, har jag hört, men bara i nordligaste delarna. Laestadianerna begagnar sig visst av sådana. Fast det är tydligen också en statussymbol med många gråterskor – ju fler desto finare och bättre. För min privata del ger jag attan i antalet – bara det finns tillräckligt för att överrösta mig när jag börjar yla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar