Ang. Filmstjärnans midjemått

När Filmstjärnan gjorde Den Tuffa Storstadsfilmen (detta är inget raljerande, den var väldigt bra, tyvärr såg typ ingen den) för några år sedan, var han fruktansvärt snygg. Missförstå mig inte, det är han fortfarande, bara något mindre vältränad.

Men då stod det i tidningar.
Andra tyckte det också.
Han kom med på Sveriges-sexigaste-listor. Visserligen i den undre halvan av 100 och åtskilliga placeringar under Janne Josefsson - men i alla fall.
Vrålsnygga babes limmade järnet på honom när jag var med. Ögonblicket när babesen upptäckte att det highly pregnanta raset i hörnet var den han valt att gifta sig med och dessutom verkade vara alldeles nöjd med, var höjden av humor. Det var dessutom roligt av den anledningen att han inte begrep vad de höll på med, han tyckte bara de var "himla trevliga tjejer"
Han kallades "Filmsveriges bäst bevarade hemlighet " av någon människa med sinne för proportioner.
T.o.m. en av Filmkrönikans programledarinnor kröp upp och riktigt kuttrade i soffan när han var gäst. Jag fnissade hemma i min soffa. Är inte svartsjukt lagd och tycker det är bra att det finns en schysst och normal svensk dröm-"Hunk" i motsats till några svenska dröm-"Hunkar" som är oschyssta och störda i huvudet.

Det var ett jädra hallabaloj. Folk både frågade honom och sa till mig:

"Jösses vad han/du är vältränad och snygg! Nu är du/Huskorset väl glad! "

När vi träffades hade han chipsmage och flaskaxlar. Och jag var nästan lika tjock som jag är nu, efter två barnafödslar. Som ni förstår är
utseendet är en grundläggande omständighet i vår kärlek.

Och nu ska han som sagt "bli tjock". Jag tror mer det är för att få en anledning att få dricka mer vin och äta mer ost än en regelrätt politisk handling, men ändå. Det blir lite politik av det ändå.

En intressant undran i sammanhanget är om folk nu kommer att säga:

"Jösses vad han/du blivit tjock! Är du/Huskorset inte ledsen nu?"

Dagens bakverk:

* Wienerbröd med hallonsylt och glasyr