oh ljuvligheters ljuvlighet

I natt fick jag fem timmars sömn i ett sträck.
På något märkligt sätt räckte det för att jaga den trötthetsförlamning jag vaknat med de sista dagarna på flykten.
Jag hade fått tillbaka min snälla-mamman-approach, och -

...nu stänkte lillkillen - som får stå på en pall bredvid mig när jag försöker jobba vilket är svårt för han jobbar han med, med att:
Dra mig i musarmen
/alt/
Böja sig framför mig tittar mig djupt i ögonen och sjunga "mamma, mamma, mamma, mamma..."
/alt/
Skriva några alldeles egna bokstäver och kanske komma åt deleteknappen.

Sånt som hör till en ettårings uppgifter här i livet.

- (långt tankstreck här. Det börjar uppe vid approachen.)
FOTPUDER ÖVER HELA JÄVLA DATORN.
Var fan fick han det ifrån??? Helvete.

Snälla-mamman- approachen, var det ja.
Hej på ett tag. Ska dammsuga lite.