Mormor hälsar på och spelar Yatzy med Lillkillen. Eller - spelar och spelar, det är en radda tärningskast ackompanjerat av (helt godtyckliga) lyckogast från ongens håll av typen:
"Ja fick stoooo stait!!!"
och dylikt, han har hört mig och Sexåringen när vi spelar och lärt sig lite fackuttryck. Nyss var det Mormors tur att slå och knappt hade tärningarna landat förrän han glatt skrek:
"Hurraaa! Du fick ingentiiiing!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Sååå gulligt! Och...skadeglädjen är den sanna glädjen, oförblommerat, eller? Kram
Men men men....Där är du ju igen.
Smög mej in med en förhoppning att du kanske var tillbaka.
PRISA GUD....Hösten och vintern är räddad :0))
Välkommen tillbaka! Sååå välkommen tillbaka skall du vara!
Varma kramar
Netta!
:0)
Skatan: Så sant som det är sagt.
Netta: Tack ska du ha! :D
...och så en puss till Snokis!
Skicka en kommentar