"Mamma. Blir alla vuxna allergiska?"Jag vet att Snokis tvivlar på sanningshalten i ovanstående (samt i det här), men för mig står det tydligt att jag har närt en demokrat vid min barm.
"Nä."
"Men nästan alla?"
"Näe...det är inte så himla många, faktiskt, som blir det."
"Jag hoppas att jag blir allergisk."
"Jag hoppas inte att du blir det, för det kan vara ganska jobbigt att vara det. "
"Men jag hoppas att jag blir allergisk mot George Bush."
söndag 12 oktober 2008
Didn´t see that one coming - den här gången heller
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hahaha! Det är helt underbart! En sexåring som är besatt av Bush-hat.
...hm...vet inte om du såg den gräsliga särskrivningen, men det är nu åtgärdat...
Haha! Mr Smartypants!
jag älskar erat barn....får man adoptera???
Jag missade särskrivningen. I stället för att adoptera kan du väl lägga ut en manual hur man gör, liksom.
Du kan ju hälsa din telning att han verkligen inte behöööver bli allergisk mot just George W Bush. När han, sonen alltså, vuxit upp är Bush borta (på ena eller andra sättet). Däremot kan han ju försöka bli allergisk mot allt vad Bush stod för!
Bättre att vara utåtriktad och arg än Elsas dystra och helt opåkallade säjning över morgonfilen: "Pappa. Livet är kort och tragiskt".
Jävla sjuårig fröken Schopenhauer.
Där, tror jag bestämt, har vi en redig filosofprodigypoetissa!
Skicka en kommentar