Det var ingen som downright inte gillade ungar, visade min lilla enkät här till höger. Det tycker jag känns betryggande för människosläktets fortlevnad.
Dessutom hade jag väl knappt totat ihop den i ilskans hetta, förrän mitt hjärta vek sig för en blöt puss och lite bullsmulor i tangentbordet. Guuuud vad jag älskar mina barn. När jag nattar dem ligger jag och njuter av att inandas deras utandningar. Det är lite konstigt, jag klarar verkligen inte av andras begagnade luft, men deras andedräkt tycks mig dofta liv och villkorslös kärlek och jag påminns om vem jag är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Förstår precis vad du menar!
Skicka en kommentar