Vi skulle hämta vänner på stationen. Plötsligt insåg jag att jag hade ett "kvinnligt" problem som var i akut behov av åtgärd. Sålunda uppsökte jag bekvämlighetsinrättningen i källaren, erlade en facil summa bestående av 5 svenska riksdaler, fann ett bås och did my business. Då upptäcker jag att toapapperet är slut. På en bemannad toalett som jag pröjsat för att utnyttja. Jag löser problemet med pappersnäsdukar. Väl ute knackar jag på rutan och påtalar att papperet varit slut och att jag skulle vilja ha tillbaka min 5:a. Då blir jag - på ett synnerligen snorkigt sätt - upplyst om att det jag betalar för är, i princip, att gå in genom deras dörr:
"Du kunde ha ropat, så hade vi kommit med papper. Det är därför vi sitter här. Vår policy är att...blablabla..."Orkade inte. Gick.
Ska jag sitta och hojta efter papper som en sjuåring på en offentlig toalett? Skulle inte tro det.
Och - nä, hjärtat: Ni sitter inte där för att "finnas till hands" om muggpapperet skulle råka sina. Ni sitter där för att hålla knarkarna och lodisarna borta från Centralstationen. Försök med någon annan. (Inget av detta sade jag givetvis. Jag knöt näven i fickan och gjorde vad jag kunde för att komma därifrån med äran i behåll.) Hmpf!
4 kommentarer:
Hehe, undrar om torkning ingick i deras jobb också, om det skulle vara så att man inte kände för att göra det själv. Eller instoppning av tampong.
Jeez... skam på dem. Skam på honom!
Dessutom tycker jag av princip att man inte ska behöva betala för att bara lämna av grejer. Mänsklig rättighet.
"Du kunde ha ropat..." hmm... näej.
Å andra sidan, vilket jävla skitjobb, stackars.
(så tänker man och därför klagar man oftast inte på dylik dålig service... vilket gör att servicen inte förbättras...?)
Ett roligt och tankeväckande inlägg!
Roligt! Bara roligt!
Skicka en kommentar