Circle Square thanks to Sundsvall eller Man måste åka bort för att kunna komma hem

Måhända att jag tjatar nu, men jag har fått en uppenbarelse det senaste dygnet.
Jag fann The Wonder Stuff på Spotify. De har gjort två plattor till, 2004 och 2005. Plus en samlingsskiva 2000 och en live-dubbel 2007.
Jag hittade dem på Wikipedia.
Jag läste på den officiella hemsidan.
Jag läste på den inofficiella hemsidan.

Jag har förut tänkt att bandet stod kvar och stampade och det var därför vi gled ifrån varandra, då i början på 2000-talet. Jag kunde inte varit mer fel ute. Inget är beständigt, utom förändring. Det var inte de som inte utvecklades, det var jag. Eller snarare, jag klarade inte av att ta med mig bandet i min egen personliga utveckling.
Igår lyssnade jag riktigt ordentligt för första gången på femton år och fann att det fortfarande finns hopp. Jag måste bara växa lite som människa först. Tillåta musiken att ta plats i mitt liv som jag gjorde då. Ironiskt att jag tydligen var tvungen lämna min familj och det liv jag älskar och känner till för att opåkallat hitta tillbaka till den som var jag. Är jag, nu.
(För nytillkomna läsare: Jag bor i Jonsered utanför Göteborg, men jobbar i Sundsvall ett halvår. Jag har alltså inte lämnat min familj för att bli ihop med ett band.)

Redan 2000 1991, på skivan Never loved Elvis, finns det så tydligt i texten till låten Mission Drive. Miles Hunt är på väg någonstans, och den rutten var jag ännu inte villig att följa. Han blev väl vuxen, precis som jag skrev i förra inlägget om dem. Men då hade jag en resignerad ton. Det har jag inte nu. Nu är den respektfull och stillsamt glad över det faktum att en arg, ung man kan övergå till en arg, klok vuxen utan att bli bitter.
Snodd från hemsidan:

Yeah my Mission Drive
Is to open up my eyes
Cut the wicked lies and all the shite you say...

I'm not losing my mind
No I'm not changing my lines
I'm just learning new things with the passing of time...

I'm looking on the bright side
I wear it like a bruise
I've never loved Elvis
And I've never sung the blues
I'm thinking of another man
I remind myself of him
I wear him like a hairstyle
Or a stain upon my skin
But my flesh is getting cleaner
And my hair is growing thin