Jag är en sån TÖNT

Jävla P2.

Dom spelar Pomp and Circumstance när jag just har vaknat.
Det enda som hänt är att jag hunnit gå på muggen och säja hejdå till barn & Filmstjärna (det var min sovmorgon. Lillkillen bökar om nätterna).
Dagen har inte börjat än, jag har inte hunnit upp med de mentala nävarna framför ansiktet, inte hunnit in i ostkupan, jag har inget skydd.
Det var inte ens en liveupptagning från Royal Albert Hall, det fanns ingen kör av färgglada, fosterlandsälskande galningar som viftar och knixar i takt.

Jag skvalade som ett litet vattenfall i crescendona.