...nynna lite på Sommartider Hej Hej Sommartider?
Rakfönad back to 1982...låta påskina att jag inte enbart liknar en ung Per Gessle utan även Mojje?
Vilket, btw, är helt sant:
Give it to me! Det är okej, kära vänner, ni kan inget säga som jag inte redan sagt mig själv. ...eller ja, inte vad för skräp som helst men det skulle lätta lite om någon drog till med nåt vasst så jag känner att jag lever - även i anden. Lekamligen vet jag att jag gör det, emedan hårbotten gör sig påmind å det bestämdaste.
19 kommentarer:
Framförallt 1982, jösses! Hur kan en frisyr, på gott och ont, föra en fin och respektabel person tillbaka till tonåren???!!
Åh, luggen! Jag älskar luggar som är fönade så att det ser ut som om man har en toarulle innanför!
Nu glömmer du väl inte mössan när du ska ut, förresten?
Hahaha!
Kärlek, vänner, kärlek!
Åh, vad fina ni är som förolämpar så humoristiskt på kommando!
ÖH: Nänämensan. Igår åkte mössan på så fort jag kommit utom synhåll för frisören...
Gessle är klockrent, Mojje not so much.
Omväxling förnöjer men du passar definitivt bättre i det vanliga. Eller kanske i rött?
Nästa gång ska du ta en roll (man tar ju roller på samma lättvindiga sätt som man skaffar barn) där du får färga rött, bestämmer jag. Det blir frappant!
Jag tänker lite på Brian Connolly, gammal fin gitarrist i The Sweet.
Minns min svidande hårbotten efter fjärde blonderingen inför Oliver Twist (det tog så många behandlingar innan det röda gav med sig). Och jag minns chocken jag fick av att se mig i spegeln på morgonen! Varje morgon till ordningen var återställd så chockades jag.
Fönade luggen är ljuvlig!
Öh .. Blondes have more fun? ;)
ÖH; jag försökte förgäves få till den där toarulleluggen då på 90-talet när Beverly Hills gick, men med mitt glatta hår lade det sig strax alldeles platt igen ...
Jag tänker lite på bröderna Grimm. Men det är fönfrisyren i kombination med kläderna - det lilla man ser. Lite Gretchen, sådär. Inte vargen.
Du är lite lik Jonathan Lejonhjärta i den fönade frillan faktiskt.
Bravo Ting! Aajjajajaj vad den sved. Hahaha!
Malinka: Jag fick göra det en gång, för en barnfilm som kom förra eller förförra året. Den hette Pirret. Men jag var inte med så mycket och jag tror att jag hade uppsatt hela tiden...hm.
Hur som, det var avgjort ballt att vara rödhätta. Ingen dum idé, där.
...och javisst: Roller, det plockar jag som smågodis.
Ting hann först..
Jag tänker osökt på Poly Color som under 80-talet räddade många Ica-affärers ekonomi, fick hårfrissorna att vrida sina händer i glädje och oss, knappt byxmyndiga, att känna oss sååå vackra tills man i dagsljus såg sig i spegeln. Plötsligt funderade man krasst i sin (inbillade)populäritetshjärna om grannens tax (eller get)gjort vissa behov i huvudkudden i löndom under natten - "o ljuva ungdom dig har jag kvar som värme i hjärtat på äldre da´r"... Vi var ju faktiskt föregångare till Carolina Gynning & co. Fast vi var lite smartare.. Eller hur!?
You go girl!
Tack, Kung Blåtand!
Men att vi skulle varit smartare, min käre vän? I wish...:
Brunpuder
Nivea som läppstift
Takano
JaneHellen
Hemanent
Ljusblå kajal
Fler förslag?
Jag vet inte riktigt hur killarna hade det. Jag var väl för upptagen av att vara upptagen av killar för att upptäcka hur killar också kunde ha utseendeångest.
Jo avklippta sweatshirts över annan sweatshirt och pastellfärger - Men Jane Hellens "Gosh" gelé väcker många minnen. Samt barnängens olja, kontamminnasammanblandningar från fassans barskåp!! Du borde veta att jag ironiserar.
Det är ju NU vi är så smarta.
När vi kan begränsa fyllan, skita i hur vi ser ut nämligen handla i samma nämnda ica utan smink (?) och gå i gummistövlar på partaj.
Och vi bryr oss inte ett dugg om pojkarna ser oss eller ej.. Nu är vi coola! Eller hur?!Och gamla.
kûss
Kung Blåtand: Jag ser nu att det inte framgick, men det förstod jag. :)
"Ja, jag är så gammal och cool jag, så" glömde jag tillägga.
kûss kûss
Huskorset (som inte orkade logga in för hon ska säga gonatt och gå och KNOPPA men skriver istället en dubbelt så lång signatur som det hade tagit tid att för fan bara logga in).
He he he... och jag hoppas att jag skrattar MED DIG och inte ÅT DIG!
Du skrattar åt mig, precis som alla andra inklusive mig själv.
Men tack för omtanken! :)
Skicka en kommentar