Sundsvall är folkhögskola-all-over-again, bara med mer pengar och mindre intriger.
Vi är utlämnade åt varandra om vi vill umgås med andra människor.
Vi spelar en föreställning eller två.
Vi fikar.
Vi orkar inte laga mat och äter ute.
Vi tar en öl. Eller två. Eller tre.
Vi hyr en film.
Vi är bakis ihop.
Jonsered är Projekt Familj.
Vi har vaknattsstök.
Vi har barnstök.
Vi har vardagsmorgonstök.
Vi har helgträdgårdsstök.
Vi har allmänt hushållsstök.
Vi har äktenskapsstök.
Jag är så lyckligt lottad att jag borde spela på travet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Hahaha, ja så är det. Lyckligt lottad:)
Ja, jiises, lyllo!
Är det inte så också att när man får båda så är man bäst på det där man är, för man behöver inte gå och tjura och undra och längta bort?
Typ leva i nuet? (Ha ha haa,, aajj, jag fick just en klyscha i huvudet)
Exakt, Godiva.
Aaaj! Klyschan rikoschetterade.
Hej! Har fnissat mig runt här en stund. Tack!
Härligt jobbat HK!
Jag tror dock inte på tur i trav. Nu när du har sånt livs-flyt tror jag spel-flytet håller sig borta.
Antingen eller, liksom.
tack Speja!
Gäddan: Jajaaaa... Självklart det är på det viset. Inga pållar, inget triss, inget lotto, alltså.
Vackert inlägg. Äktenskapsstök - det är ju DET man vill ha!
Anders: Visst är det det man vill ha! Tack förresten!
Skicka en kommentar