Första steget mot mental gasmask...

... Är att läsa denna Lena Anderssons goda krönika.

Det här kommer att dra folk ska ni se

Evenemangsstaden Göteborg tar steget fullt ut och satsar på det senaste - Katastrofturism.

Huskorset på utrotarstråt

På grund av att avloppet i köket flyttades i samband med källarrenoveringen uppstod två hål i golvet som båda går ner genom bjälklagren till källaren. Ett i matrummet, där det gamla avloppet satt och ett under vasken i köket.

Möss i krypgrunden till ett så gammalt hus som vårt är väl inte så mycket att orda om, tyckte en Herr Skadedjursbekämpare som idag var på besök. Det går knappt att förhindra, vad jag förstod. Men in i själva huset ska de så klart inte.

Han var här för att jag i förra veckan såg en liten mus kila runt i vaskskåpet när jag öppnade dörren. Vi kan inte ha katt, Filmstjärnan är allergisk, som gamla läsare av bloggen kanske minns. Ännu en gång har jag sett en mus, och vi har numera komposthink och sopkorg utanför vaskskåpet.

Herr Skadedjursbekämpare avrådde från gift, för då ligger mössen och dör, ruttnar och luktar helvete. Så vi fick tre fällor, som ska utrustas med en klick Nutella(!) och vittjas en gång om dagen.

Nog är jag frimodig och stark i båd´ barm och arm men jag vill ändå tillstå att jag tycker det hela är tämligen oaptitligt. Filmstjärnan filmstjärnar sig hela veckan i Trollhättan, spelar dessutom teater på kvällarna och är knappt hemma alls. Jag skulle kunna göra det om han var hemma, så fjöntig är jag. Vi har ingen Nutella hemma. Det är min ursäkt för att det inget blir i kväll. De får leva ännu någon dag.

Ongarna tyckte att fällorna var jätteroliga att leka med just för att de var lite farliga - tills Nioåringen insåg att vi de facto ska mörda mössen.

"Det är inget vanlitt äpple, mamma. Det är äpplepsi" -Nioåringen, då åtta

Jamen ep-helvete. Inte alls bortmedicinerat, som både vi och doktorn trodde samt det senaste sömn-EEGt dessutom visade. Nioåringen fick ett anfall i bamba idag och ramlade. Men han mår ok nu. Ligger o kollar "HELP" och käkar macka.

Tur att jag är så vansinnigt avslappnad efter spahelgen för damn! vad skakis man blir av att ha en ep-onge.

Tillbaks på ruta ett igen, bob hund.

Ursäkta, spa du nåt?

Lillkillen trodde att det var tänger som användes vid tångmassage. Han undrade lite oroligt över om det inte gjorde ont.

Gulligt.

Ja, jag har varit på spa ett par dagar, med mina grrrls i Hästgänget.Det var givetvis alldeles ljuvligt, jag blev vederbörligen skrubbad och rengjord och avslappnad så till den milda grad att jag lätt tar ett lågt E. Frumpen tyckte i en kommentar på FB att jag kunde sjunga med basarna på körrepen i framtiden.

Långa, ingående, sköna och livsviktiga samtal med Araben, Shetlandsponnyn och Det Engelska Fullblodet (de andra kunde inte vara med, Islandshästen river ut köket vet jag och då gör man nog inte mycket mer). Livsstilsporr på riktigt. Promenader vid havet, glimrande väder. Och en hejdundrande buffé. Man var konstant mätt. Araben hörde två äldre damer konversera inför lunchen:

- "Gu´va ja e mätt fortfarande! Man äter visst hela tiden här."

- "Ja, det är konstigt ändå - för det är inte mat, allt är ju vegetariskt!"

*

Nu är jag hemma igen och har fortfarande inte grävt upp dahlian i år heller.

Apropå Juholt

Kristina Kjellsson säger det så bra.

Fem år, sju månader och si så där fjorton dagar tog det

Jag hade väl tänkt att det skulle dröja till tonåren kanske:

"När du dör då ska jag säga 'Äntligen'!"

och

"Jag hatar dig"

Det känns dock väldigt gott att ha fått en fin hållhake på honom inför framtida skuldbeläggningssessioner.

Föremål för beundran

Jag tror att det i Sverige finns en man som heter Anders Tempelman.

Han är i så fall reklamare samt bloggar. Det är därför jag tror att han finns. För att han bloggar på sin reklamfirmas blogg. Men jag kan inte vara säker, för ibland är han liksom bara för jävla genial för att finnas på riktigt.

Ponera att han finns.

Jag är inte helt säker på huruvida jag alls skulle tycka bra om honom ifall jag mötte honom. Å andra sidan: Jag kan föreställa mig att det finns några få, men inte jättemånga, saker Anders Tempelman skulle bry sig mindre om, än vad en liten skitbloggare anser om hans person. Och när jag tänker så, då gör det lite lite ont i mig. Så bra är han.

Se här bara.

Eller här.

Det är synd om människorna och med "människorna" menar jag i synnerhet en människa: Huskorset

Ja, EM-fotbollshallabalojet var väl kul för alla som gillar fotboll, men vi som plötsligt fått ett jädra irriterande ont i ryggen skiter rätt långsamt i det, särskilt om man som t.ex. jag bryr sig väldigt lite om fotboll i vanliga fall.

Men jag jobbar på 10-17, som den Ardenner jag är.

Filmstjärnan är sedan igår på annan ort och filmstjärnar sig och dessa filmstjärnerier drar ut på tiden och han kommer inte hem i natt som det var sagt och inte heller i tid i morgon för att hämta barnen som planerat. Barnvakt fanns det ingen att uppbringa, eftersom detta uppdagades vid 20.00 i afton och jag skulle lägga två ongar också och inte hade tid och sitta och ringa runt till hela Jonsered. Jag ringde halva och dom kunde inte. Jag ringde Ornitologen och bad att få sluta tidigare i morgon. Det kändes inte bra. Han sa "Så klart".

Mer gnäll?

Jag har verkligen rent förbannat ont i ryggen. Det kom efter två träningspass, i lördags och igår, måndag. Efter det första sket jag i värken och efter det andra... Är typ nu.

Längst ner i slutet, där nämnda rygg just går över i stjärt. Ilar och har sig gör det om jag krummar höften det allra minsta fel. Jag tänker verkligen inte ha varken ischias, ryggskott eller diskbråck så kom inte med några tips. Möjligtvis "ett fall av ovanligt svår träningsvärk, den botas med spa och tångbadsmassage på Varbergs kurhotell". Vilken tur - det är dit jag ska i helgen. Araben fick det i 40-årspresent och jag och Shetlandsponnyn hakar på. Sällan har ett Huskors sig själv att tacka på dylikt vis.

Åh, färdiggnälld! Vad skönt, nu känns det bättre.

... Fast inte i ryggen, då.

"Vad får det lov att vara?" "Anticimextra allt, tack"

Det kilade en liten mus i skåpet under vasken när jag tidigare i kväll öppnade dörren för att slänga något i slaskhinken.

Det var egentligen bara det jag ville berätta.

*

Jag kände inte den så tragiskt förolyckade filmregissören, men har vänner som även var hans. Det gör att det kryper närmre, det ofattbara i att en människa plötsligt bara kan vara - borta.

Jag tänker på hans familj, som jag inte heller känner, och försöker sända någonting, någon slags hjärtekraft eller vad jag ska kalla det, till dem. För någon tröst lär inte finnas att tillgå. Inte på länge än. Det är hemskt. Hemskt är det.

Nu blev jag riktigt glad!

Tomas Tranströmer som årets Nobelpristagare i litteratur. Det var en bra present! Jag grinar en skvätt av rörelse åt motiveringen, för ungefär så tycker jag också det är att läsa honom, även om jag aldrig satt ord på det:

”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”.

Fint!

Vilket instrument blir mest upprört över orättvisor mot djur?

Jag jobbar och jobbar och sedan åker jag bil. Rätt mycket bil. Det tar 50 minuter enkel väg men skulle kollektivt ta 1,5 timma och om morgnarna och kvällarna är de extra minuterna med barnen värda tredubbelt mot, säg samma 45 minuter en genomsnittlig söndagseftermiddag. JA, jag skäms för utsläppen, men jag samåker i princip alltid med Ornitologen.

Väl hemma tvättar jag och viker sedan den tvätten. Jag skäller på barnen och pussar dom. Handla hinner jag inte. Men nästan 50 lökar minitulpaner och 3 kejsarkronor kom i jorden i helgen. Bara 18 vanliga tulpanlökar kvar. Jag förkyld och hostar så jag gråter och fiser samtidigt. Det ni!

Svar: (mycket affekt för rätt effekt) Kasta´n getter???

Är det här rätt "under bilen" Godiva?

Vår vintagetumlare kan bli din! *SÅÅÅÅLD!!!

Nu ligger torktumlaren på blocket.se.

Först till kvarn!

Den som i mitt öra väser kodorden "jag läser Huskorsets hemliga liv slaviskt" får 300 spänns rabatt, prutat o klarrt.

*Jädrar vad det gick undan, jag lade upp annonsen igår afton och nu ikväll var det en go´ västgötabonde här och hämtade den. Han ville ha just en "Inspire" eftersom han hade en dylik tvättmaskin. De skulle passa så bra ihop, tyckte han. Rart.

Avsändare okänd

Kära Brorsilverbow!

Jag är just utkommen från rehab och kan därför inte feuda med dig. Tyvärr vet jag inte, och kan inte gissa, vem du är och kan följaktligen inte avböja på ett hövligt sätt. Jag konsulterade Magdalena Ribbing, eftersom hon skriver en WF-appendix till senaste utgåvan av Vett&Etikett, men hon hade inte blivit klar till Bokmässan (detta pga för mycket eget WF-ande) och ville absolut inte inte läcka några råd på det världsomspännande datornätverket.

Tack och förlåt! All lycka! Må triple-triplarna regna över din stig!

mvh

Huskorset

Avbön, tack- och brännoffer

FÖRLÅT AKADEMIEN! Hur KUNDE jag någonsin tvivla?!

Tack Karin, i kommentarsspåret till förra inlägget, för denna upplysande länk! SANNINGEN - direkt från vår svenska litteraturkulturs aorta Peter Englund.

Gud så skönt att man tryggt kan återgå till att vara en ohejdad beundrare av Akademien, underdånig, rättrogen, så grammatiskt korrekt man bara klarar av tills man spyr på sig själv och skriver ned alldeles för långa meningar precis som tankarna flyger i hjärnan. Eller slänger in, bara för att man vill vara lite crazy, olika utrikiska uttryck - för att inte tala om alldeles onödiga bisatser i dessa alldeles för långa meningar eller, för att vara ännu mer krejsy stavar kåmplätt bort i tok. Eller struntar helt i subjekt och predikat eller - FÖR TUSAN - alla regler om versaler och gemener. Ska jag fortsätta, eller har ni fattat skämtet?

Jag vill härmed hedra Akademin med ett musikstycke.

Tack och förlåt.

Jag lade ju av? Vad är det med mig? Rättshaverist? Javisst! *EDIT

Enligt obekräftad uppgift hos en vän på Fejan (*EDIT: senare bekräftad av självaste DN Kultur) fick inte Wordfeuds spelutvecklare tillgång till SAOL och därför tillåts istället ord från den här ordlistan.

...a-HA! Det är alltså Akademins fel! De småsnåla bakåtsträvande kulturstjärtarna! Där fick de! De kunde ha knutit ännu en underdånig, beundrande och grammatisk korrekt generation till sitt bröst, men nä-äh! Mobilspel behöver man tydligen inte bry sig om när man värnar det svenska språket. Rätt åt dem.
/hälsar Vän Av Ordning (...som snedtände på alla orimliga ändelser och lade i protest av - wow, the impact! - i helig litterat ilska efter blott en veckas feudande.)

Bonusinfo:
En rolig kamrat till nämnda Fejankompis svarte då:

"Aha! Då ska jag snabbt som satan lägga till ordet "zchdddd" i listan och dess böjda form "zchdddds"!"

(vilka två ord f.ö. numera står att finna i Huskorsets mobils autocorrect...)

Femma på bollen, typ...

...men det här heminrednings-"reportaget" är roligt.

Tomas Ledin på heroin

Näe, det har inte hänt något särskilt.

Hösten har börjat.

Jag har kaklat lite vid handfatet i källaren, helt kall-kalkon slutat med wordfeud, fyndat på Rosengaragets höstrea, fackelblomster, höstanemon och solbrud:

Sedan i tisdags repar jag med Ornitologen som regissör, det är första gången vi jobbar ihop. Jag tycker så bra om honom så det är inte klokt, det är det många som gör. Han är en sådan där person man liksom inte kan låta bli att gilla.

Vi kom, i bilen på väg hem häromdagen (det ämnas nämligen samåkas när tillfälle gives) att prata om ett klipp han lade upp Fejan för en tid sedan, men sedan tog bort. Folk förstod inte vad det var han tyckte var så roligt. Någon tyckte det var nätmobbing. Jag missade både diskussionen och klippet när det var på tapeten, men nu var jag så pass nyfiken att jag fick lov att stanna bilen vid en P-ficka för titta ordentligt.

Och vänner... My Sweet Lord!

Det var som när man åker på en motorväg och ser på långt håll att i mötande fil, där jevvvlar har det hänt en olycka. Blåljus, båd snut, ambulans & brandbil. Kanske en kranbil också och en vält buss. Människor i filtar. Kilometerlånga bilköer. När man passerar kan man inte slita ögonen från scenen. Man kollar ordentligt så att det inte finns något där som man för sin sinnesfrids skull inte ska se.

Behold:

EDIT: Rubriken är givetvis en hommage á saligen insomnade Lou Reed i tweed, med ett vidhängande hjärtligt tipstack till Mrs Li, som kläckte den.

Fullständigt men inte helt och hållet olika

Nioåringen filosoferar i hängmattan:

-"Varför tycker alltid föräldrar att deras barn är underbara?"

Jag svarar:

-"Från början är det nog biologiskt, det är hormoner som gör att man inte kan låta bli att ta hand om sin bebis om man får en."

-"...Som en Tamagotchi?"

Nöjd med föräldrarnas reaktion (asgarv), tillade han efter en stund:

"Fast man kan inte pausa den."

...Näpp, precis.