Jag och Lillkillen fikar.
"Lilla Gulleplutten" ligger i min hand. Den har just fått sitt namn av Lillkillen. Den är en liten grön gummiplutt, en av de sjuttifjorton miljoner små stötdämpare som konstgräset är fullt av.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Och där springer de och trampar på gullepluttens syskon? Men det är en skön fotbollspoesi, det är det. Våld, ömhet, intimitet. Yauza. :)
Skicka en kommentar