Det är tydligen ingenting farligt med dessa små rackare, förutom att de triggar igång exem om man har minsta fallenhet för sådant. Det har Femåringen. Sån´t som kliar. De otrevliga små plopparna sitter såklart kring snoppen samt däromkring angränsande regioner och triggar allt vad de kan. Pungsmörj är numera en daglig del av hygienen. Det blir så frasigt annars.
Till Julkaffet i söndags kom en familj från kooperativet. Femåringen pratade en stund med mamman som han ju känner, och berättade vitt och brett om sin nya åkomma. Han ville visa, men det lyckades vi avstyra. Då tittade han under lugg, leende på mamman och sa inbjudande:
"Jag har väldigt rafsig pung."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Storartat! Leve sanningen.
Haha! Hoppas mina småpungar klarar sig.
Har alltid undrat...borde det inte heta "pänger" i plural?
Hahaha! Barn är så roliga. :)
Skicka en kommentar