fredag 21 december 2007
8 1/2 timme kvar...
...tills köpet av det lilla rara huset finalizas och vi får tillträde över tröskeln och kan tända brasa i spisen och gå barfota på trägolvet och mysa med värmeljus och filt i växthuset och sitta på trappen och dricka morgonkaffe och andas in den friska lantluften och bygga fördämningar i bäcken och halka på den såphala lilla träbron och frysa om fötterna på ovanvåningen - man sparar ju på värmen i eget bo - och upptäcka vilka trappsteg som knakar värst i trappan upp till ovanvåningen och ha ångest över reporäntan och elpriserna och vafan?ingickinteTCM? och bredbandsjäveluppkopplingen och ska Lillkillen få dagisplats? och sophämtning och sotning och lövräfsning och gräsklippning och rabattfadäser (när man rycker upp fel) och äppelomhändertagning och fasadskrapning samt dito-målande och...det blirbradetblirbradetblirbraaaaaaaaaa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Klart det blir bra!
Egen härd är guld värd!
Växthus! Vad mysigt!
Jag avundas er! Det kommer att bli bra. Men en ordningsfråga bara: är det inte på bottenvåningen man fryser om fötterna? Värme som stiger uppåt och sådär, tänker jag?
lycka till. hör av dig om du behöver renoveringstips....
...NÄR du behöver renoveringstips.
Du glömde för övrigt: lägga om tak, kolla stammarna, måla om fönster, åka till tippen med grovsopor m.m. etc osv...
Åh, grovsopor och fönster, självklart! Tak och stammar är, vad jag förstår, i hyfsat skick. Än så länge...
Och det där med värmen stämmer ju, Erika, men jag har bestämt en bild av kylig övervåning. Vet inte varför...jo, kanske för att det är där man sover och ibland måste gå upp på morgonen "innan någon fått eld i kakelugnen". Då är det kallt om fossingarna. Nu uppstår ju inte det problemet eftersom huset har bergvärme. Sa hon lakoniskt.
Fotfrysandet på ovanvåningen är alltså mer av ett beskrivande av min upplevelse av förväntan på hur det kommer att vara att bo i hus än något vedertaget faktum, men du ska ändå ha tack för din noggranna uppmärksamhet. På alerten, som alltid!
Hmmm...var kanske lite vass där igår, Erika? Glimten i ögat syns ju inte i text. Jag får ge mig på det där med skiljeteckensbaserade känsloyttringar i alla fall, då:
;-)
Skicka en kommentar