Jo, ser ni - de är här av en anledning som stavas: Vass å-bädd.
I Säveån nedanför oss finns ett ypperligt badställe, där man kan kliva ut i strömmen och sedan låta sig föras med en 25-50 meter. Härligt, kul och lite farligt. Bottnen i strömmen täcks av vassa stenar och det är avgjort bekvämare med plastskor på fötterna.
Sålunda införskaffade jag efter fyra somrar i Jonsered till sist ett par, därtill var jag helt enkelt (enligt korkad men elementär barnfamiljslogik) nödd och tvungen. I den klatschiga färgen turkos för att jag riktigt skulle stå för mitt inköp, typ. "Jag har minsann gjort mitt val rejält jag!"
Något jag fått äta upp. P.g.a. källarrenoveringen hade min nya baddräkt från sommaren dessförinnan varit puts väck, stod inte att finna någonstans. Jag hade använt min gamla svarta ett par veckor, köpt mina turkosa tofflor, badat och haft roligt - så dök den nya upp igen. I samma sekund som jag fann den mötte jag även mitt badmode-Waterloo: Den är också turkos. Lite lila också, men mest turkos.
Jag badar numera i Säveån (bland barnfamiljerna i denna lilla by där alla känner alla och framför allt apan) extremt välmatchad.
4 kommentarer:
Gud så chict!
Jag saluterar dig!
Ån låter fin. Och det här inlägget var ju lika klargörande som desperat.
Den stora frågan just nu lyder: Vad ska du och Eric göra åt situationen? Nu hänger det ju plötsligt en mjukostoverall i garderoben.
/Erik
Bild, bild, bild *skanderar och klappar i händerna*
Grötfrukost: Hahaha! Näe du, så roligt ska vi inte ha det.
Skicka en kommentar