fredag 20 augusti 2010

Snorkul

I går kväll. Jag läser om Harry Potter för en intensivt lyssnande Sjuåring. När det är som mest spännande slänger jag en blick åt hans håll för att se hur han gillar det.

- Men Sjuåringen då! Ligger du och käkar snorkråkor?
- Ja... Fast dom smakar inget vidare.

*

Jag drar mig till minnes en annan söt konversation, sent om kvällen, i bil på väg till Stockholm. Lillkillen är ganska färsk, han sover i bilbarnstol fram, Filmstjärnan kör, jag och nuvarande Sjuåringen, då kallad Fyraåringen sitter bak. Det är mörkt ute och jag skymtar i ögonvrån att Fyraåringen petar sig i näsan och stoppar i munnen. Jag låter honom fortsätta, orkar inte tjata hela tiden. Jag ser ut genom bilfönstret i natten, det går ett par minuter. Så hör jag hans röst:

- Mamma?
- Mmm...?
- Ör-snor smakar pyton.

6 kommentarer:

wettexvarlden sa...

HAHAHAHAHA!!!
Ungar är för härliga!

Huskorset sa...

hej Oslo!

wettex: naturligtvis, ändrar genast etiketten...;-)

Snokis sa...

Det där med att äta kroppsvätskor, är ett intresse han ärvt från dig och Filmstjärnan?

Sus sa...

Hahahahaha fiiii faaaan!!!!

Huskorset sa...

Snok: O, ja, vi anordnar ofta snorprovarkvällar med våra kulturstjärtsvänner.

Sus: Jaa. Urk. Det roliga är att folks reaktioner visar det självklara - vi har alla varit där i unga år. Fifan. :-D

Kung Blåtand sa...

Hehe! Ja, nu som gammal rullar man bara ihopet och smetar ner i närmsta pelargon..
Helst någon annans....
Ostron, någon??:-))