måndag 13 april 2009

Inget särskilt och ändå allt jag begär

X2000 söderut genom ett vårvaknande Sverige.
Sexåringen spelar mobilspel. Filmstjärnan surfar. Lillkillen sover i min famn, han svettas om huvudet och dreglar ner i min urringning.

Jonsered.
Vitsippor, blåsippor (givetvis kom Sexåringen nyss in med en liten kriminell bukett av dylika), scilla, vårlök, krokus, tulpanblast.
Men inte en enda påsklilja. Hatar dom.
Kirskålshelvete.
Hästgödsel.

Filmstjärna och Lillkille gräver i trädgårdslandet. Båda har arbetshandskar på och ser allvarliga ut. Viktiga odlingsbeslut ska tas.
Sexåringen
kollar Barda på svt play.
Jag gör köttfärssås och pasta till middag.

8 kommentarer:

Mrs Li sa...

Livet! Det är stort :)

Snokis sa...

Livet är fint.

suziluz sa...

Låter underbart.

moder solo sa...

jävla familjeidyll.....

Miss Gillette sa...

Den som är nöjd med lite har mycket att vara nöjd med. Och det säger jag inte med nån som helst ironi, utan njuter lite med dig.

Godiva sa...

Fint som snus låter det! Det lilla är ju det som räknas, det vet man, fast man är jävligt dålig på att fatta det i praktiken. Heja!

Skatan sa...

... allt du begär... inget särskilt... men ALLT :-)

Lotta sa...

Strålande!
Själv avvaktar jag med att ropa in barnen från trädgården. De leker komplicerade och glada lekar, involverande en dockvagn, en ficklampa och en egenhändigt tillverkad laptop i trä, och det känns hjärtsitande att avbryta dem, fast jag vet att ju längre tiden går, ju större risk är det att lillasyster vrister ut i gråtattacker/raseriutbrott under nattningsproceduren. Men magnolian blommar och koltrasten sjunger och det känns direkt elakt att börja hota om läggdags...