lördag 21 februari 2009

Möt min nya sonettkompis

13 kommentarer:

Lilla Blå sa...

Oh.

Lilla Blå sa...

Åh.

Lilla Blå sa...

Ah.

Söderbergs Take sa...

aha

Malinka sa...

Äh.

Huskorset sa...

Hehe...

Filmstjärnan sa...

öh...

Fredrik sa...

Ih.

Lilla Blå sa...

Det här har blivit en STÖNBLOGG!

Kung Blåtand sa...

Hitta något utan stön. Inte en sonett men vad är det? Vackert?
Min sonettletarkompis heter Tullamore Dew.

”Mama,
jag tänker på dig ibland

I dunklet vid Stenshuvuds fot, alekärr och alerot
sveper runt själen, murgröna i mitt hår, klibbiga blåbär
I skuggan vid havet och Östersjöns klippor, ormbunkar döljer en hemlig plats
Tuvtåtel, långsvingel hälsar mig kanske,
på steniga stranden,
jag tänker på dig
Vid ensamma fyren går skarven förbi, svärtad, föraktad,
men ändå ett liv
Och fyren, den vita, står vågad på stenen, gränsar till avgrund,
precis som vi
I vågornas ansikten, blågröna tången viskar en sjömans förlista skepp
Himlen är trasig av flyttfågels vingslag, på klippan som längtar
bor mörker inatt
I dånet av vågor - hopp och förtvivlan mötas med längtan till innerlig frid
Vinden i ryggen, min blick är stadig, känner ditt saltstänk förgängliga liv
Jag är Oden, jag lämnar mitt öga -i brunnen jag ser dig med korpens blick
Vandrande oro i skuggan av livet, var hoppet borta
det enda vi fick?

Lämnar mitt hjärta, säljer bort själen, lever i livet som finns just nu
I oförställd kärlek reser sig berget
Jag känner dess styrka och jag är du


Mama, jag tänker på dig ibland

Huskorset sa...

Det var fint, Kungen. Fint och sorgligt.

Claes sa...

Mums.

Får jag rekomendera: http://www.whiskyguiden.se/Islay/lagavulin16.html

Huskorset sa...

Oh, ja tack, Claes!