Mer FB-skämt

Alla möjliga (inklusive yours truly) har under dagen uppdaterat sin status till följande:

"Om någon vecka ska Fuglesang ut i rymden igen. När han kommer tillbaka ska alla ha klätt ut sig till apor. Det är viktigt att ni sprider informationen till era vänner och att alla är med, annars funkar inte skämtet."

Hihihi.

GOLFHAV

Det ordet innehåller alla initialerna till de sju dödssynderna:

Girighet

Otukt (vällust, sodomi, take your pick)

Lättja

Frosseri

Högmod

Avund

Vrede

Bra minneskrok.

Tänk vad man lär sig av sina Facebook-kompisars kompisar.

Kunde inte Bob hund spelat idag istället ?

Drack drinkar i afton med Islandshästen och Araben och gick sen upp och såg lite på Europe på Götaplatsen. Islandshästen älskade det. Jag trodde att jag skulle klara det bra, men det där är musik som får mig att känna mig som om jag ätit för mycket tårta.

Senare avnjöts en Hof och en finfin Jaqee på Kungstorget. Hon kan hon! Jag hann också se lite av Andra generationens spelning i Bältespännarparken innan det blev dags att skumpa hemåt på bussen.

Fin stämning i stan. Heja Kulturkalaset!

Är det Kulturkalas i Göteborg så är det.

Ongarna ger en fridansföreställning på den lediga lilla scenen vid hamnen nere vid Operan.

Vi har åkt cykeltaxi och rutschkana.

Ätit glass.

Kollat på Capoeira.

I morgon ska visst Översättarhelenas band The Sunday Loud Music Club spela någonstans. Tänk vad det är härligt med kultur!

Metrokrönikör excellerar i idioti

Det här är bara så jävla dumt. 80 meter per hushåll.

Men det han inte tar med i beräkningen är att det inte blir mer än så. 80 meter. That´s it.

Så vi halar fram trumfkortet Allemansrätten.

Med långpromenaderna.

Joggandet.

Fjällvandrandet.

Kanotpaddlandet.

Seglandet.

Kort sagt, friluftslevandet.

Pucko.

Eftertankens kranka blekhet

Hela bokmärkeslistan rök igår också. Fan.

Mackel i vardagen

Har försökt ladda ner nya Firefox ett antal gånger med samma resultat: Det kraschar och de är "hemskt ledsna" och "skickar en rapport" och "försök igen".

Igår ruttnade jag och slängde jag alltihop i papperskorgen, tömde och började på ny kula. Krasch igen. Så nu är jag tebaks på Safari. Suck.

Någon som har något tips eller ska burken in på service bara?

Gratis peeling

Det gick bra. Det var bara jordnötter som var farliga. Å andra sidan är dom sketafarliga. Så dom måste jag undvika. Men idag var det fritt hångel till, som sagt, både höger och vänster.

Efteråt bad jag killarna att till nästa gång vi repar den scenen kan dom väl vara snälla och raka sig.

Jävlar! Glömde.

På repetitionerna ska det hånglas. Då borstar man och flossar och gurglar ordentligt innan man ska till jobbet. Av respekt för sin motspelare mer än av omsorg om sina tänder.

Jag har idag flossat och idiotborstat tänderna två gånger plus sköljgurglat grundligt.
En av mina moatjéer (jodå, här ska det hånglas till båd´ höger och vänster) är nämligen starkt allergisk mot nötter. Jag käkar ofta en näve nötter i frukostyoghurten, så även i morse.

En undersåte har en skitbra idé här, hörni:

DUBBELBRÖLLOP!!!

But of course

För ni har väl undrat vad salongen hette där jag blonderade håret i vintras?
Det värmde ett kallt och trängtande Göteborgshjätta-i-exil at the time.

Tillkännagivande och Brasklapp

Jag börjar repa först efter lunch idag och tänker att jag ska prova en "ny" grej, blogga from the top of my head, alltså bara skriva nåt. Så som bloggskrivande så ofta beskrivs i media och som jag aldrig riktigt sympatiserat med. Jag har alltid haft ambitionen att när jag skriver ska det handla om något som har substans (om det sedan lyckats kan man väl diskutera). Ibland enbart för mig själv och det är gott så, men givetvis finns alltid förhoppningen att någon annan också kan ha glädje av det.

Nu för tiden är tiden knapp till välredigerade inlägg som tar två timmar att skriva. Brandtal och sånt. Men jag är så förtjust i bloggen och vill inte att den ska tyna bort. Så då blir det så här istället. Köra lite DQ-stylee, ett inlägg ska inte ta mer än tre minuter, eller vad det är han brukar säga.

Jag är inte helt bekväm med det här. Men jag ska prova.

Tennbröllop numero 2 *uppdaterad m länk

Ja, jag vet att man inte ser så mycket, men man hör lite iallafall. Sexåringen fick spela trumma med asgrymma, fantastiska Band of Joy, han har aldrig varit så uppslukad av något i hela sitt lilla liv. Det är han och en kompis som viftar runt i mitten.
Vi är i Brekille igen. Huldran har ånyo ställt sitt hus och hem till förfogande. Jompen och Kultursamen firade tioårig bröllopsdag igår med ett sjujäkla underbart kalas. Jag la mig strax före fem i morse.
Nu kör vi hem till veckostädet på kooperativet.

Huskorset mötte Lassie

John Hughes dog igår och Wikipedia är med på notorna.
Jag älskade Breakfast Club. Filmstjärnan älskade Chevy Chase.

I USA för tjugo år sedan hampade det sig så att jag träffade Jeffrey Jones (rektorn i Ferris Bueller´s day off, han spelade även kungen i Formans Amadeus) under värdfamiljens julfirande i i Florida. Han hörde till släkten. Jag fick låna hans badtofflor när jag skurit mig i foten på en vassvass snäcka.

System overload

Jag har läst, lyssnat, diskuterat, ifrågasatt, funderat, informerats i fyra dagar nu.Det är fruktansvärt roligt och kräver enormt mycket mer hjärnverksamhet än jag är van.
Resultat:
Den här gamla roliga samt den här låten (notera den unga Lauryn Hill i kören) är vad som ringer i huvudet när jag kommer hem, i en rolig men lätt oroande kombo.

Hegel, va. Vicken kille.

Jag sitter vid centralstationen efter kickoffen och väntar på min buss hem.
Jag tänker på Hegel och hans tankesystem som gör anspråk på att omfatta allt. Alla är en del av allt, frihet är att inse nödvändigheten och handla därefter. Tes - antites - Syntes. Och som det fan inte går att komma undan, hur man än vrider och vänder. Det är enormt och vackert och ofattbart, skrämmande och coolt på samma gång.
Då åker den här bussen förbi.

Filmstjärnan stekte pannbiffar mitt i natten när jag kom hem, av någon anledning, han var väl sugen. Sedan gick jag med glädje och städade kooperativet, det är vår vecka. Frihet i nödvändigheten!
Och hela tiden ljöd gospellåten "Oh, Happy Day!" i hjärnan.

Jag är antingen galen eller väldigt, väldigt glad.

Jag gillar min nya teater

Hela eftermiddagen har vi haft en fantastiskt intressant, kul och fascinerande föreläsning/diskussion om Hegel med idéhistorikern Michael Azar. Nu står teaterchefen på taket och grillar ramslökskorv till kickoffen. Det här blir finemang!

Jodå, lite roligt är det allt

(ja visst ja) Efter:

Det regnar, så jag står under tak på förstubron och tar en rätt crappy bild på vad som är början på en ny rabatt. Den kommer att, vad det lider, fortsätta åt båda håll runt grusplanen: Lammöron, mörkrosa backnejlika, ljusrosa astilbe, blå riddarsporrar, fingerborgsblomma, stjärnflocka och i höst tänker jag peta ner diverse tulpanlökar.
FYI.

Nu går det åt helvete för bloggen och inte går den precis ner med flaggan i topp heller. Tjo!

För i morgon börjar allvaret igen.
Sexåringen börjar fritids och Lillkillen dagis, Filmstjärnan på Stadsteaaatern och jag har kollationering på förortsteatern.
Fast jag ska till Stadsteaaatern jag med, om ett halvår.
Jag har ju alltid sagt att om jag får jobb igen går bloggen bergis i putten, och nu blir det alltså upp till bevis om jag är en äkta bloggarsjäl eller om jag bara skrivit för att låtsas ha ett liv.
Jag gläder mig och fruktar om vartannat. Det känns bra. Spännande. Ovisst. Och kul. Skitkul.