lördag 21 maj 2011

Seger i my own private varv

Kultursamen kom igår på snabbvisit, han sprang Göteborgsvarvet idag, han.
Tänk om man skulle göra det nästa år? Herregud, det hisnar nästan när jag tänker på det... Och nu slår det mig som en blixt från klar himmel! Plötsligt förstår jag vad makterna har i beredskap för mig! Det är det jag måste göra för att äntligen få höra The Sunday Loud Music Club! (de spelar nämligen varje år på ett ställe längs banan på Hisingen) Varje annan gång det varit konsert har jag missat dem, nämligen. Men nu förstår jag hur slipstenen ska dras.

Själv sprang jag utan att börja grina idag, för första gången efter Stora Sorgen förra året. 3,8 km. Ingen särskild tid, typ skitlångsamt, det kändes helt egalt för - det gick! (eller snarare sprang, moahaha.)
Åttaåringen hängde på, det var också premiär och det var inget mindre än helgrymt. (Att han var med bidrog förmodligen till att jag inte bröt ihop i en liten gråtsnorhög efter en och en halv km) Sedan stack han på scouthajk, glad som en speleman med ny ryggsäck och ny sovsäck. Han är borta tills i morgon lunch. Hajken kostar en hundring att vara med på. Jädra billig barnvakt när man tänker efter och är på sitt mest raljanta humör. Och så får man vara hemma själv och plantera i trädgårn!

4 kommentarer:

Översättarhelena sa...

Annars kan du få vara med oss och spela triangel eller nåt!

Huskorset sa...

Wow! Yes!

Åsa sa...

Jag tycker att du gör bra som ger dig ut och springer. Det rensar verkligen hjärnan.
Har blivit utmanad att springa Stockholms halvmaraton i höst. Har inte bestämt mig ännu. Vet inte om kroppen klarar av det.

Lilla Blå sa...

You rule!