Filmstjärnan har denna höst gjort en investering som jag inte visste att jag alltid velat ha. En äppelsvarv. "Fjantigt livsstilsmagasins-crap" haver jag förr om åren föraktfullt fnyst åt dylika. Jag gör icke så längre. Den är alldeles vidunderligt praktisk! Skalar, kärnar ur och delar i ett enda - mjapja, några få i alla fall - snurr! Nu gör jag båd' paj och mos, mina vänner, och jag känner mig som värsta provençalska madamen. I sanning ett ypperligt hushållsverktyg, på min ära.
5 kommentarer:
Funkar den på huvven åsså? Jag tror jag skulle behöva bli lite urkärnad och skalad.
Nu vill vi nog ha en demonstrationsfilm här faktiskt. Jag kan inte min vildaste fantasi föreställa mig vad man gör med en äppelsvarv. Om det inte är så enkelt att man skalar äpplen med den förstås.
En film vore bra.
Och Lilla Blå, det kan finnas vissa nackdelar att skala huvvet med den däringa mojängen. Jag skulle rekommendera en hårbottenmassage, till att börja med. Du kan ju i alla fall vänta tills efter filmen.
Vilken pryl! Och vacker bild. Äpplen är fint. Tacksam frukt på nåt sätt. Alltså jag menar, man måste inte hålla på att rensa och greja, förutom ansa trädet en gång om året, men annars sköter det sig självt.
LB: No you don´t. Det ser ut som om äpplena flås, tas ur och lobotomeras genom arslet. Den lilla äppelstjärt som man väl får säga att de har (undrar om dom haft sådana där skor som Snokis?).
Snok: Så enkelt är det. Men det kan hända att det blir filmhistoria av det, det kan det. Den som lever får se. (cliffhanger till dig som inte verkar så glad just i dessa dagar)
Mrs Li: Jasså, ropen skalla? Efter äppelfilm? Jassåjahaja. Det är till att vara efterfrågad on the silverscreen, höhö.
Godiva: Tackar! Ja, de är underbara. Och doften! Men underhållsfria...? Nja, vi har sex träd och om fallfrukten får ligga kvar så går det åt hellevette (=svamp och diverse sjukdomar som följd) (på träden alltså...) har olika trädgårdspersoner sagt till oss. Det är dock inget gnäll, eller jo det är det, men jag är verkligen enormt förtjust i äppelträden, det är jag. Men många skottkärror blir det. Å andra sidan ska jag nog inte prata om skottkärrelass med dig när jag tänker efter...
Skicka en kommentar