Godiva ställer idag en underbart vidrig fråga, eftersom hon bränt sig så ofta på fingrarna på sitt kranvatten. Klicka dit nu, innan ni läser vidare. Sa!
Om man kan ha snålvatten i hjärnan satte i alla fall mitt igång att rinna. Jag börjar fundera av hjärtans lust:
Det beror givetvis av tillagningssättet och vad för ämne som omger det som ska tillagas. Nu är jag lekman, men jag skulle gissa att tillagning i uppvärmd luft tar längst tid och att fett går snabbast. Pocherar man? Tryckkokar? Grillar, friterar, ugnssteker - allt blir olika varmt, reagerar olika med råvaran och tillagningstiden blir olika. Tjälknöl tar ett dygn i ugn i 75 grader. Jävlar, vad gott det blir.
Hur vill du ha din tumme?
Beträffande exakt när levande kött tillagas så behöver vi komma ihåg att huden tål något mer än köttet därunder (se exemplet Godivas kycklingslamsor i vasken), eftersom det är det den är till för - att skydda. Protein stelnar/denaturerar vid 80 grader. Det kan vi ju ha som någon sorts hållpunkt i den här intressanta diskussionen. Men... Hur varmt badvatten klarar man? Tror ni att själva huden klarar bli genomuppvärmd till mycket mer än, säg, 50 grader oskadd? Jag gör det inte. Och då tycker jag ändå att jag tar i. Vuxen hud, ska tilläggas. Mer behöver jag väl inte säga utan att vi alla ryser till litegrann.
Fy bläddan, den här satte sig i hjärnan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
He he, ingen dålig utveckling, tackar! Mycket bra skrivet.
Vad skulle vi göra utan bloggen? Diskutera sånt här vid middagen?
Nästa gång jag badar ska jag mäta temperaturen, jag älskar att bada riktigt hett men har svårt att uppskatta hur hett i grader. Jävligt varmt ska det vara, så att det bildas svettpärlor på överläppen.
Men en lammstek kan man hysta in i 80 grader och få klar på några timmar. Däremot tror jag inte att man blir ugnsstekt efter några timmar i en bastu vid 80. Det är skillnad på död och levande vävnad. Om du ser till att avlida i bastun, tror jag att du blir genomstekt på ett dygn.
Inser att jag missade poängen. "Levande kött", var det ja.
Annars var det kul att få komma fram!
Jag höll på att "koka" ett barnbarn i vårt nya bubbelkar där termostaten löpt amok, När vi fick upp henne hade hon 40 graders feber. Tur att hon var ung och tålig. Ruggig historia det här... Kram!
Jag vill minnas en gammal Stephen King novell som handlade om en man som hamnade på en öde ö och faktiskt åt upp sig själv....jag kommer dock tyvärr inte ihåg nåt recept...
Godiva: Matbordet känns ju som en på en gång mycket lämplig och lämplig plats ;). Och, mycket riktigt, badvatten ska vara hett så det pirrar i huden. Min mormor hade en termometer i badkaret vilket jag icke har sett i ett badrum sedan dess. Hon kanske var intresserad av sådana här frågor?
Erika: Flera säger i olika kommentarer, både här och hos Godiva, att det är skillnad på död och levande vävnad - men VAD består den skillnaden i exakt? Det tycker jag är fascinerande. Är det att kroppens försvar är vitalt och jobbar och därmed fördröjer tillagningstiden och kanske t.o.m. höjer gränstemperaturen? Är det att blodet flödar levande i ådrorna och har en avsvalnande effekt (om vi nu tänker oss att man tillagar en bit i taget, hela kroppen på en gång är inte föremål för detta kulinariska experiment)? Eller något annat jag inte kan fundera ut?
Finns det ingen av deckardrottningarna som kan skriva om det här, det är ju högintressant!
Skatan: Brrr, vad otäckt. sådant där får jag obehagliga kittlingar i magen av när det är sant. Poneringar och bisarra hypoteser, däremot, det är mumma. ;)
Moder Solo: Haha, recept! "Man tager sin tumme..."
(förtydligande: parafras på Kajsa Wargs "Man tager en hare...")
Godiva: "lämplig och o-lämplig", ska det ju vara.
Människokroppens försvar mot värme är ju hyggligt ineffektivt om man jämför med andra djurarter, så vitt jag förstår - men det finns ju. Svett som en nedkylningsmetod, plus en hel massa andra finurligheter I guess.
Om du tycker att det är dags att släppa det här ämnet och gå vidare till annat, kan jag rekommendera dig följande länk, njut av kraften hos Örebros kommunala musikskola:
http://www.stacken.kth.se/~vladi/orebros_kommunala_musikskola_2008.mp3
erika: ha ah ha aha ha ahahahahahahahahahahah!
Erika: Instämmer med Söderberg och tackar dig för länken och Per Albin för kommunala musikskolan som skänker så mycken glädje.
Skicka en kommentar