Har känt mig nere och olustig utan egentlig orsak i ett par dagar.
Gick här och plockstädade lite håglöst.
Skulle lägga ner ölburkar i pantpåsen.
Som står i städskrubben.
Då, från ingenstans, trillade den ut.
Jomps lilla uppmuntringsbok.
Jag sa ju att den skulle det, men inte trodde jag mig själv innerst inne.
Det är sådant man säger.
Jag slog upp den på måfå. Och - ni tror mig inte men det är sant - det stod:
"Life is tough. So what?"
p.s. Figge! Det var HC Andersen som sagt där om solsken, frihet och en liten blomma. En dansk, så passande. ;)
1 kommentar:
Å, vad fint! Och bra!
Och oj, det var verkligen precis en uppmuntringsbok jag drömde om inatt. En pytteliten.
Vad mystiskt.
Skicka en kommentar