Soppresa Veneta skulle jag ha (som alltid).
Höll på att gå illa gjorde det.
Det unga, oerfarna charkbiträdet grabbade tag i en Finocchio och började karva.
Jag kom mig först inte för att protestera.
Sedan skärpte jag mig ("Jag måste väl låta mig själv bestämma vilken körv jag ska ha!?") och påpekade försynt något om olika diameter.
Det unga biträdet bytte charkuteriprodukt med ett ursäktande ögonkast.
Det är det värsta med gråsosse-folkhems-arvet som jag annars uppriktigt högaktar:
Att jag när det är skarpt läge i delikatessen tänker:
"Äsch, fänkålskörv är gott det med, jag kan ta det."
6 kommentarer:
Och jag sa till tanten att jag älskade hennes skor - och hon gav dem till mig och jag skämdes.
För jag tog emot dem och använde dem aldrig.
Men jag älskade gesten och glömmer aldrig tanten (eller hennes skor)
Skönt att du är mänsklig,perfectionista!
Den där korven tycker jag gott att George Bush kunde få :o)
Kung Blåtand: Men herregud, tycker du att jag framstår som omänsklig perfektionist ?
Gud vad glad jag blir!
Snokis: haha
Gravt och pinsamt igenkännbart. Har nog aldrig skickat tillbaka fel mat på restaurang en enda gång: "Nämen det här blir jättebra, Det är lugnt, det ser jättegott ut (jag avskyr getost)".
Och gissar jag fel om jag jag tror att du gick därifrån och kände dig som att du varit liite lite otrevlig?
Spot on.
Aj.
Jag har nyligen fått lära mig av Vegogirl att man får pizzasalladen gratis om man bryskt säger "Pizzasalladen ingår väl?" -något jag aldrig skulle våga föreslå.
Å andra sidan vågar hon inte beställa pizzan, det får jag göra. Envar sin egen professor : -)
Skicka en kommentar