Släkt, sillsallad, köttbullar & knäck. Filmstjärnan var tomte från Rovanjemi som på sjungande finlandsvenska meddelade att han skulle via Vallentuna innan han for till Nordpolen - för det låg så bra till på vägen. Femåringen blev förbannad över en julklapp och euforisk över en annan. Lillkillen blev trött på paket och vägrade till sist öppna fler. Han satt istället och sög på en huvudvärksblinkande och illsnurrande mojäng med ett katatoniskt uttryck i ögonen.
Jag drog mig undan till bloggosfären för en stunds lugn och ro innan vi går på julbord igen, följt av julkalender och den omistlige Karl-Bertil. Ser på klockan nu och inser att jag får skyffla Jansson i ett huj om jag ska hinna. Jag gifte mig med Filmstjärnan till stor del tack vare hans Jansson.
K meddelar att tilståndet är oförändrat, men diagnosen är ännu ej ställd. Hon är full av tillförsikt, den rara människan som älskar min far.
Tänk att det blev jul i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar