(Rubriken är tillägnad er som hängde på krogarne i Gbg på nittitalet)
Jag har tappat min röst igen, uppe på Rivertons skybar. Jag letade faktiskt, men fann den inte, Pål Pommac! Rackarns roligt, både nya och gamla bekanta och film, film, film.
Jag blir förresten väldigt glad var gång jag i salongen, strax innan GIFFs förfilm med det lilla drakfostret, ser de fem huvudsponsorerna listade på duken. Tre av dem har jag inte den blekaste vad de är för bolag, det fjärde är förstås Volvo och det femte är - stadens huvudorgan, Göteborgsposten. Jag skäller ju på dem här när jag tycker de betett sig konstigt, och då är det inte mer än rätt att de får rosor när de är duktiga.
2 kommentarer:
Du ska inte bry dig om vad Pål orerar om. Du vet hur tossig han är. Jag hoppas du finner din röst igen. Full med kräm och sting!
Puss! Jag tänkte faktiskt lite på Pål när jag skrev det inlägg jag just publicerat. Hälsa honom varmt!
Skicka en kommentar