Frågan är vem som är mest stolt av oss två *uppdaterad med lite textutveckling minsann

Det var viktigt för Sjuåringen att bakelserna hade formen av en vattendroppe. Jag fattade inte först, fastän han visade tydligt med charader.

"Såhär!" sa han, satte sig på golvet med utsträckta ben och av hans min förstod jag att det borde stå klart för var och en vad han menade. Men nej, jag var för trög. Då fick han rita, det klarnade något men jag var ändå inte helt säker. När bakelserna var klara var han dock nöjd.

"Ser du?" sa han med tonfallet hos en magister som äntligen fått sin elev att förstå algebra.

"En vattendroppe!"

Hans pragmatiska mor tänker att formen är det enda som skiljer dem från vanlig simpel "kladdkaka med vispgrädde och hallon".

Men kladdkaka är ju också väldigt gott.