Vad gör regeringen?

Maktlös och handfallen står man där när ens barn får migrän. Åttaåringens absenser/frånvaroattacker som orsakas av hans epilepsi har minskat i takt med att olika medicin-cocktails prövats ut under drygt två år (nu ska jag citera mig själv ur ett långt inlägg från förra sommaren: "Den första gjorde honom arg, kvällspigg och hungrig, och det är ju en jävla kombo"). Nu har vi inte sett någon på flera veckor varken jag eller Filmstjärnan, och vi jublar försiktigt.

Det som däremot har tillkommit sedan han började äta medicin är migränanfall. Han får så ont att han inte kan hålla huvudet upprätt, han går och lägger sig och slumrar en timme och måste sedan upp och kräkas. Det händer så gott som alltid när det varit lite si och så med nattsömnen i en eller ett par dagar. Det har hänt mellan tre och fem gånger, jag minns inte riktigt.

Är det någon som vet något om barnmigrän? Google som var så duktigt med kokosnöten är tämligen tafatt beträffande barnmigrän. Mycket forum, diskussionstrådar och rättshaverister.

Rubriken är ironisk, btw. MDKIBF.

Japp Snokis, kokosglassen blev god

...tyckte jag och Åttaåringen. Inte Lillkillen. Jag försökte påpeka att det är ju samma gryn som man har på chokladbollar:

"Men mammaaaa!!! Dä ä ju gryyynen som gör dä äääckligt!"

När Filmstjärnan är borta dansar Huskorset i köket

Här både saftas det och bakas surdegsbröd. I år testas flädervarianten med skurna citroner istället för pressade+skalriv.
Rostade havregryn skållas med linfrön as we speak. Herregud, snart lägger jag väl in sill också.

Varje ny dag - ett universitet

Regnet pissar ner ute. Men inne skiner solen för jag och Åttaåringen har nu lärt oss hur man öppnar en kokosnöt. Det var han som ville köpa en när vi var och handlade. Väl hemma igen var Google tjänstvilligt med både goda och dåliga råd. Det dåliga, som inbegrep en korkskruv, orsakade lätt blodvite, varför vi kvickt övergav det till förmån för det goda som rekommenderade hammare och spik. Jodå, käre gamle Povel - det gick!

Jaha. Vad lagar man på kokosnöt då? Egen kokosglass kanske med Filmstjärnans senaste födelsedagspresent?! Filmstjärnan själv lyfte som sagt till Sän Frään (om dom googlar) i morse så han får inte smaka. Stackarn.

Nääämen jag stannar väl hemma och helgar det nionde budet då

Naturligtvis finns världens äldsta HBTQ-filmfestival, eller som vi insatta säger: LGFF(=lesbian gay filmfestival),i San Francisco i USA.

Filmstjärnan är inbjuden till denna eftersom den film han medverkade i i jåns ska visas där inte mindre än två gånger.

Eftersom jag har fått höra att det dessutom ska vara Pride-festival där samtidigt har jag glatt berättat det för alla människor som vill höra på eftersom jag är mäkta stolt över min filmstjärnemake. Vem vill inte uppleva Prideparaden i San Fran, menar jag? Jättekul!!!

Nu har det visat sig att så är det inte. Hm. Meddelas endast på detta sätt.

Ingen Pride, men väl en festival och det är inte kattskit, för det som kvarstår är: Gratis flyg och boende i SF i fem dagar.

Om vi inte var gifta skulle jag hata honom.

Men guvaja bloggar plötsligt då.

Ni läser väl Tankesmedjans Det Osynliga blogg?

Det är en tankesmedja som arbetar för att bekämpa Alliasens (om dom googlar) nedmontering av den andliga infrastrukturen i Sverige. F.ö. ett mycket bra uttryck, det där, som jag sagt förut. (I den länken kom ett inlägg med som inte handlar specifikt om TDO, men nu när jag läste om det var det så bra att det fick ändå vara kvar, haha. Det är det som slutar med två goda råd till unga kvinnor)

Termen andlig infrastruktur översätts ungefär till "de i pengar icke mätbara tillgångarna i ett land". Kultur, kulturhistoria, allmäm humanism, bildning, etcetera, fyll i själv.

Här är det senaste inlägget.

Spontan morgonblogg, alltså innan kaffet, läses på egen risk.

Jag har ju varit i Malmö för den fantastiskt rafflande och viktiga Sommarpratstippningen. Jag var rookie och som sådan blev det ett hyfsat resultat: 19 fel.

Pärlan vann med endast fjorton felgissningar. Hon verkar synsk, det är så mycket svårare än man tror. Jag sa åt henne att göra en app, så kul var det. Det vore väl nåt för SR? En sommarpratsgissar-app.

Fikade järnet, hängde i Slottsträdgården + dess fik och väntade på att plantskolan skulle öppna. Den har öppet kanske tre timmar om dan, lite när det passar...
Cili med dotter vid den enorma rosfontänen i Folkets park, en favorit:

Vi gör sufflé alldeles för sällan hemma och det beror naturligtvis på att vi saknar - en suffléform! Fyndet från Myrorna på Möllan gjorde mig uppmärksam på detta.

På samma Mölla vet de hur man gör reklam. Vet ni?

Sedan hem igen. Jag och Ostmadamen skulle ha ätit middag på en inälvsrestaurant - men det var fullt, så det smög sig. Jag behövde bara byta tåg och bli av med väskan med datorn i EN gång, så det gick smärtfritt. Not. Huvva. Känner fortfarande av sviterna efter den adrenalinkicken.
Det är roligt att vara borta men alltid skönt att komma hem. Kan ni haja att det är fint här!?





Från Möllans Ost hade jag bett Ostmadamen plocka ihop sina favoriter för en vacker slant:

Det var uppskattat. Och så inihelvete gott. En av Sveriges absolut bästa ostbutiker! OM min telefon bara kunde lära sig att blogga filmer så skulle ni få se. Jag ska ta tag i det där vad det lider.

Och så har jag ju glömt att blogga min renoveringsskada! På vänster underarms insida, gjort av en speedheater som man tar bort färg med. Nu är den nästan läkt. Jag kommer att få ett coolt ärr.

Skrivbordsrensning

Undermålig kinesisk kraft:

Upptäckte för en tid sedan att det bubblar under grannsämjans till synes lugna yta:

Årets gosedjur, snodda från gruppen "Dårligt uppstoppade dyr" på Fejan:

och så kungen:

Det var allt för idag. Goafton.

Huskorset är på vift

Möllevångstorget visade sig från sin allra underbaraste sida idag när jag traskade över det. Malmö är underbart, jag har druckit öl och tippat sommarpratare - med bl.a kloka och skojiga m (känd från kommentarsspåren häromkring)! Se där, världen är liten när man räknar in allas våra gemensamma vänner. Sedan fick jag gooood middag av Finurlen och Pärlan som hyser mig på trevlig luftmadrass.
På Fejan slängde jag ut ett par frågor: Vad är omistligt i Malmö? Vem vill fika?
Och vad händer? Ännu inget ordentligt svar eller tips! Vad menas? Att jag inte har några kompisar kvar här eller att Malmö är ointressant?
Nu vänder jag mig till er, mina riktiga vänner:
Vad ska jag inte missa i Malmö?

I-landsutmaningar

Detta kvalmiga väder och ingen dusch. Sånt kan knäcka den frimodigaste.

Nämenatt om man skulle gå och lägga sig bland sina svettiga ongar som sover i ens säng eftersom Filmstjärnan är på konferens.

En annan kul grej jag håller på med är att jag köpt tågbiljetter och tror att det ska gå bra. I tid och sådär.

Jag riktigt hör raspandet från intresseklubbens gåspennor.

Det blir såhär när man är bloggovan. Man måste liksom bara upp på hästen igen.

Se där en i-landsutmaning till.

Rabarbergrogg

Ja, det är inte så lätt att hitta på nåt kul när man inte skrivit på en vecka och är allmänt bloggtrög.
I går hämtade vi badkaret i en by utanför Askersund. Det har tydligen tillhört Piller-Pelle, en figur som var ortens kvacksalvare för mer än femtio år sedan. I detta tvagade han enligt legenden di sotlungade, tyfus-, kolera-, spanskaskjuka, halta och lytta innan behandling. Det är nästan två meter långt, en halv meter djupt och vid pass 80 cm på bredaste stället.
S.k. "Ball and Claw"-fötter:
Vi får hoppas att varmvattenberedaren räcker.

Putz weg!

Källarrenoveringen fortskrider sakta men säkert, med nya härliga utmaningar varje dag. Idag löste t.ex. Filmstjärnan en klinkerkris medan jag höll till i Fritzlkammarn. Knack knack!


Inte allt, men en hel del puts ska bort. Men man riskerar väl stenlunga på kuppen, satan vad det dammar, särskilt när man sopar upp det bortknackade.
Annars? Jorå, betonggolvet kom igår:

I morgon börjar snickarn med att sätta upp innerväggar.
Strax ska jag åka o filma i kväll/natt. Maskören kommer att bli glad åt att jag är så dammig i håret (jo, faktiskt!). Hejhej!

Hur var det nu med myggen och kamelerna?

Ur SAS reklamfolder som handlar om en trevlig liten familj (där Arvind är pappan) som alltid flyger överallt "för det är så HIMLA praktiskt och så SAS som alltid kommer i tid".

Bananversionen av Bockstensmannen

Seger i my own private varv

Kultursamen kom igår på snabbvisit, han sprang Göteborgsvarvet idag, han.

Tänk om man skulle göra det nästa år? Herregud, det hisnar nästan när jag tänker på det... Och nu slår det mig som en blixt från klar himmel! Plötsligt förstår jag vad makterna har i beredskap för mig! Det är det jag måste göra för att äntligen få höra The Sunday Loud Music Club! (de spelar nämligen varje år på ett ställe längs banan på Hisingen) Varje annan gång det varit konsert har jag missat dem, nämligen. Men nu förstår jag hur slipstenen ska dras.

Själv sprang jag utan att börja grina idag, för första gången efter Stora Sorgen förra året. 3,8 km. Ingen särskild tid, typ skitlångsamt, det kändes helt egalt för - det gick! (eller snarare sprang, moahaha.)

Åttaåringen hängde på, det var också premiär och det var inget mindre än helgrymt. (Att han var med bidrog förmodligen till att jag inte bröt ihop i en liten gråtsnorhög efter en och en halv km) Sedan stack han på scouthajk, glad som en speleman med ny ryggsäck och ny sovsäck. Han är borta tills i morgon lunch. Hajken kostar en hundring att vara med på. Jädra billig barnvakt när man tänker efter och är på sitt mest raljanta humör. Och så får man vara hemma själv och plantera i trädgårn!

Hej Matematik!

Huskorset ska måla 230 meter pärlspont. Shellack, linoljefärg, tre strykningar, ett dygns torktid per strykning. Det får plats ca 16 bräder per gång, bräderna är 4,8 m långa. Grannen ska ha partytältet den 30 maj för då tar granndottern studenten. Huskorset ska filma två dagar, rådda en hajk, ett vattkoppsbarn, hinna träna m.m. (osäkerhetsprincipen?).
Hinner hon?

Torsdag 12/5-2011, kl 23.43.

Jaha. Här har man äntligen tagit sig för att blogga och då har blogger lagt ner. Häpp. Men jag är envis. Sparar och publicerar i morrn. För det är ju så intressant, det jag skriver.

Idag har jag hunnit tupera Åttaåringens hår så han såg ut som Sonic (det var utklädningsdag på skolan och han ville vara punkare), jaga bladlöss, åka till Alingsås och köpa ett nytt men gammalt element, hämta paket på posten, Skypa med Madame Glam i Köpenhamn, bygga ett kott-hus tillsammans med Åttaåringen och hans kompisar till deras kottar (jodå, de fick både skruva med skruvdragaren och borra med borrmaskinen. Jag har blivit mycket bättre på att låta bli att hjälpa till), tvätta och hänga fem maskiner tvätt, laga lasagne, cykla runt byn för att hämta ongar, på tok för unga för att ha mobiltelefon, för att det ska ätas middag. Jag har vidare vikt all tvätt, kommit ihåg att behandla och plåstra om en envis vårta på Lillkillens tå, lagt ongarna och målat kanske 15 meter av alla takbräder till källaren tunt som fan med linoljefärg samt tagit hand om köket när barnen somnat. Filmstjärnan? Jo, han är minsann på möte och middag med vin med Den Där Dag och någon tuff filmperson, typ. Hmpf.

Jag fattar inte riktigt själv hur jag hann alltihop. Det var väl för att jag var så sur mot barna där på slutet. Lillkillen skakade om en färgburk och jag sa till honom att sluta med det. Då ställde han visserligen ner den men sparkade till den så den fick en buckla men locket gick inte upp, tack och lov. Jävlar, vad arg jag var. Han är inne i nån period nu, gör ofta exakt tvärtom vad jag ber honom om. Han vill ha uppmärksamhet, antar jag. Jag ser det som ett kärleksbevis. Tyvärr först efter att jag gormat som en sabla gorgon.

En annan kul grej som hände igår var att våra kära fina byggare kom fram till att takhöjden i källaren inte dög. Rådslag följde, fakta lades fram för oss lekmän - och Filmstjärnan och jag höll med dem. Så alla rör som redan dragits, all frigolit, allt grus som redan lagts in ska hivas ut igen och läggas under presenning i backen ner mot bäcken. Jag var genast där och såg till att de inte lade något på den enda Krollilja vi har som skjuter blommor. De andra har bara fjösblad och små bladrosetter än så länge. Sju år från frö tar det. Men det är fan så mycket lättare än å ha ongar. Puh.

Sven Ingvars – Börja om från början

Ett Huskors dagbok

Varit och tränat. Hittat roliga muskler.

Mailat Herr Byggmästaren om att vi nog vill ha en annan sorts dusch ändå. Det känns helt normalt, detta att man inte bestämmer sig med en gång, fastän man bestämt sig. Eller hur Mixer-Snokis? Hoppas Herr Byggmästaren också tycker det.

Varit och storhandlat. Hittade fint kött på extrapris.

Filmstjärnan har köpt träbockar, vi ska måla pärlspont till källartaket.

Nu blir det hängmattan en stund.

Det är så bra allting.

Jag känner mig snäll just nu, snäll som en ullhårig och varmt religiös gammal tant.

...Hallå?

Oj vad blogginspirationen tryter. Ändå sitter jag här på jordens inlägg som aldrig kommer att bli skrivet. Förlåt att jag ens berättar det, det är ju så dumt.

Har ni varit på cykelfest någon gång?

Det finns en här i byn, som roddas med bravur av ett gäng kvinnor sedan tio år tillbaka. Massor av människor cyklar omkring och hem till varandra och avnjuter i tur och ordning aperitif, förrätt, varmrätt och efterrätt hos olika människor enligt ett i förväg uppgjort schema; till sist sammanstrålar man uppe i en festlokal för partaj natten lång. Den gick av stapeln i helgen och för första gången sedan vi flyttade hit deltog vi. Det var åttiotalstema.

Det ska jag inte skriva om.

*

I morse sprang jag en liten vända och duschade i trädgårdsslangen efteråt medan snickarn var och köpte bräder. Dra åt helvete vad kallt det var.