"Mamma. Jag har pillat in en legobit i näsan och jag får inte ut den!"Smultronkart-historien från i somras får mig klarvaken och redo för action. Helvete. Inte behöva åka kommunalt till akuten fredag kväll med två skettrötta ongar. Ner i badrummet, fram med snorfia (det snorsugnings-instrument jag i ett halvår inte kunnat begripa att vi inte använde på Lillkillen i somras) och konstatera att det var ganska lätt att med ett par tryck på näsvingen pillra ut - ett Stormtroopershuvud, svart som natten.
Det kändes som ett nytt och konstruktivt sätt att hantera Ondskan på.
4 kommentarer:
Oh dear... Mina barn måste vara väldigt, väldigt lätthanterliga som aldrig petar upp saker i näsan. Det där lät som en traumatisk upplevelse - fast den i somras lät förstås ännu värre. Just det där med "åka kommunalt till akuten"... wääääh!
Phiuu, nära ögat.
Stormtroopers huvud! I ditt barns huvud. En thriller. Maj gadd.
Jag måste bestämt be kompisen om det där grej-i-näsan-blåsningsrådet som jag pratade om i somras.
Träffar henne i dag. Ska försöka komma ihåg.
Skicka en kommentar