Ja det undrar jag ofta

Araben får minsann proffsbärhjälp när hon flyttar hem

Plattan i mattan

Jag undrar om det är lika dyrt att köra för fort i Danmark, som det verkar vara att ha bil.
Fast Figge såg rätt tuff ut. Tuffare än personen på en annan sådan bild jag sett. Man kan ha otur med de där highspeedmugshotsen. Från arkivet, I give you Grisfarmarn.

Det ska bli en smörkniv

Vi besöker Mulle Meck-verkstaden på Nääs.
Utmärkt utflyktsmål!

Före

Åh, vad gott!

Snokis har vart på ALV

Hon tyckte Jonatan Lejonhjärta var snygg.
Det där fenomenet fanns redan på min tid. Men man önskar att det funnits allmänt internet då, så folk kunde ha haft smakfullheten att, som Snokis, enbart blogga om det.
Frågan är om det hade hjälpt. You wouldn´t beliiiieve the nerve of somliga och deras kommentarer när familjen är på väg bort från ett ställe. Medan de andra i familjen (ofta ur flera generationer) går mot nästa del av parken dröjer de sig kvar och kopplar på "charmen". Allt från tveksamma komplimanger till obehagligt, slajmigt dirrrty talk med handpåläggning. Vidrigt. Män (i alla åldrar, från mor- och farfäder till spädbarnsfäder) var alltid värst, men det förekom givetvis att kvinnor också tillkännagav sin tillgänglighet, eller vad man ska kalla det. Exakt hur sexig tror man att man är i chino-shorts, röd och solfnasig hy, tisha med reklamtryck och Foppatofflor? Och magväska? Jösses.
De som spelade tjänsteflickorna Alva och Lina fick alltid flest erbjudanden - det känns fräscht eller hur?

Och över alltihopa svävar Astrid Lindgren.

Klang och Jubel!

Araben flyttar hem! Efter två år i Stockholm fraktar hon sitt pick och pack hem till Majorna igen. Jag är så ända in i hjärtat glad för detta.

Livstecken från både Herr Purjo och Erika

Ni som till äventyrs inte hittat till Godiva bara måste se den här bloggserien. Det var nästan så mina ögon tårades, det är så fantastiskt bra och så många andra lysande bloggare har skrivit så roliga och galna saker i kommentarerna. Jag blir så rörd för det tilldrog sig på den tiden då jag hade tid (och inspiration och mindre skitnödig respekt) att blogga mer än jag har nu, d.v.s. jag var arbetslös och pös över av oförlöst kreativitet. Ack! Ack! Tack!

På tal om blogglovin, fick jag alldeles nyss ett fint sms av salig Erika Hrnbom som jag tänker blogga om. Jag har inte bett om lov, men jag antager att han begrep det eftersom han syftar tillbaka på den här gamla glappkäften.
Och så är det kul.
Håll till godo:

Politisk semesterfundering *m gammalt bonusinlägg

Jag tycker att det verkar som om Antyfasschistisk Aksjon (om dom googlar sig va) namn ligger lika långt från deras agenda som Svärjedemmokraaternas namn gör från sin. Att de förstnämnda visst kör med fascistiska metoder och att de sistnämnda faktiskt inte alls vill ha någon demokrati värd namnet. Menar jag.

Ja, jag läser fortfarande om Amerikanska facister. Gör det du med.

*Ja visst ja.

Nä det har inte hänt nåt nu heller

Jag plockade lite hallon igår.
Innan dess var vi i Ängelholm en sväng över natten och hjälpte Morsan med hennes nya dator. Jag har lyckats få henne att, 68 år gammal, konvertera till Mac!
Igår kväll åkte vi tåg till Floda och fick middag av Trisse och Keramika som renoverar och bökar på sitt fantastiska hus med friskrivningsklausul.
Idag kokte jag gelé på ett par liter av alla vinbären.
Är det nåt jag inte gjort så är det tittat på tv. Gud vad jag skiter i tv.

Trist blogg det här.
Jag tar och läser era istället.

Smultron till frukost!

Kan ni begripa min lycka! Vi har så många smultron att jag häromdagen kunde uppfylla en barndomsdröm: Att någon gång ha så mycket smultron att jag skulle kunna koka sylt på dem enbart. Det blev tre små burkar.
Jonsered - en del av paradiset.

Tennbröllopsfest * nu med bild!

Varje sommar sedan 1997 har jag haft förmånen att bevista minst ett bröllop, ibland fyra. Det kändes lite tomt att någon gång i slutet på april konstatera att det nog inte blev något i år. Men detta vägdes upp av inbjudningar till inte mindre än två tennbröllops(10-årig bröllopsdag)-fester. Hurra!

Det första gick av stapeln i helgen och hölls av Papa Hugebrain och Citymorsan. Det allra roligaste var att vi anmodades komma iklädda våra bröllopskläder. Tio par var bjudna, det slogs på stort med fantastisk mat och gott vin och blev ett helt magiskt trevligt kalas, fullt av brudar och brudgummar. En så himla kul idé, där hänger ju ens gamla särk till ingen nytta och samlar damm! Den visade sig dock vara provocerande för en del, någon bitter singel hade sagt till Citymorsan när hon en gång vädrat idén:
"Jaha, du vill inte ha några bittra singlar på ditt kalas!"
"Ja. Ja, just det precis på pricken, faktiskt!"

Hade Citymorsan inte sagt.
Men tänkt.

Torsdagen den 16 juli 2009 * tillägg

Denna dag skall för alltid ihågkommas som den dag då Huskorset och Filmstjärnan, mot alla odds, kom i sina bröllopskläder från 2001. Betoning på "i", bör kanske understrykas.

* Men främst, naturligtvis, min dumma gås, för att det är Suziluz födelsedag. Grattis ska hon ha!

Six minutes of wisdom

Doktor Blod berättade igår om en över 80 år gammal patient, vi kan kalla honom Harry. Harry hade under sitt yrkesliv sålt måttbeställda kassaskåp. Han hade tagit emot uppgifter om mått och djup och vidarebefordrat dessa uppgifter till snickaren som skulle göra hål i väggen.
När kassaskåpen anlände stämde så gott som aldrig måtten på hålet med själva skåpet. Man fick alltid såga lite mer eller fila lite extra. Det hörde liksom till. Men det visste inte alltid de som beställt kassaskåpen.

En gång kom Harry till ett kontor för en sådan där tillpassning. Först mötte han receptionisten som skrämt välkomnade honom. En trappa upp satt sekreteraren som viskande lät meddela att:
"...direktör´n är väldigt arg".
Och det var han, direktör´n. Han skrek och domderade när Harry klev in men då, berättade Harry för Doktor Blod, fick Harry användning för vad han lärt sig under ett helt liv som kassaskåpsförsäljare:

Människor skäller inte i mer än sex minuter, om de inte får mothugg.

Så Harry lyssnade på direktör´ns svada och när direktör´n till slut tystnade, sa Harry med ärligt och uppriktigt intresse:
"Var det något mer du tänkte på med det här kassaskåpet?"
Direktör´n blev först ställd. Sedan sa han:
"Ja! Vad ska vi göra åt det?"
Då berättade Harry att han tänkte fixa till hålet så allt passade som det skulle och visade hur han tänkte göra. Direktör´n såg på och tog in informationen.
När Harry gick därifrån satt kassaskåpet som det skulle. Direktör´n följde honom till receptionen med armen om Harrys axlar, efter att ha meddelat sin sekreterare när de passerade hennes skrivbord att här minsann skulle beställas ett kassaskåp till.

Det är till att vara bortbjuden

Vad passar då bättre än att malla sig med en gåbortspresent från trädgården?
Shetlandsponnyn och Doktor Blod ska få smaka libbsticka, körsbärssaft, bladpersilja, mangold, savoykål, gul, röd, schallotten- och vit lök och zucchini samt lukta på luktärter, daggkåpa, flox, blåklint och grekvädd.
Själv ska jag gosa med deras bebis.

Nu skördar vi inte 'enl. ök'

Utan flera. Gul, röd och schallotten.

Hemma i Jonsered igen

Körsbären är så ini glödheta mogna, jag plockade sex liter på ett tjog minuter. Nu blir det saft.

Älvor och soluppgång

Jag har varit uppe i tre omgångar sedan kl fem och smällt ihjäl några av de satans flugor som väckte mig. Jag hatar dom mer än Hitler.

Hästar och älvor