måndag 6 juli 2009

Sanningen är aldrig vacker

Jag svor så det osade åt ongarna idag.
Jag sade att de förstörde.
Jag skrek.
Jag skuldbelade njutningsfullt och tyckte att det var rätt åt dem.
För det var det.

4 kommentarer:

  1. Klart att det var!

    Sedan kommer du att ångra dig resten av ditt liv. Men det är en annan historia. ;)

    SvaraRadera
  2. Nä, inte ångrar man sådant... det innebär bara att de förstår att deras handlingar kan påverka omgivningen och de får stå för konsekvenserna.
    Bra! Ge dem förutsättningarna till att bli normala...

    SvaraRadera
  3. LB: Japp, så kan det gå.
    Wettex: Jo. Och nåt ska de väl ha å prata om i sina framtida terapisessioner. Jag försöker skapa två små nya Norén här.
    Ströbaek: Haha, jepp, det hoppas vi.

    SvaraRadera