Jag har deklarerat min devis här på bloggen förut:
Trygghet är ett fyllt kylskåp.
I helgen kommer först den kära K och hälsar på, sedan den kära Modern på långvisit, och på söndag är det barnkalas för Åttaåringen. Detta tarvar storhandling - med pussel och finess, eftersom Filmstjärnan har premiärvecka och behöver bilen. Själv är jag repledig idag och jobbar med mitt manus hemma istället.
Och jag har jag gjort det igen:
En överfull shoppingvagn på ICA Maxi, kvitto på nästan tretusen spänn, klockat på en och en halv timma dörr till dörr.
Nu kommer det bästa: Utan stress.
I lugn och ro går jag runt i butiken och plockar det jag behöver. Jag hinner t.o.m. med en kort pratstund med den trevliga och mycket kunniga tjejen i charken (som hälsade mig med ett "Nämen hej, det var länge sedan man såg dig!" Jag är en så bra kund, va.), samt påtala för butiksföreståndaren som råkade befinna sig precis vid ingången att det vore hemskt praktiskt för oss självscannarkunder om det fanns extrapåsar precis innanför dörrarna - om man glömt ta när man hämtar sin inscannardosa (vilket ofta händer och det är sååå retligt) för det är bra långt till första påsstapeln inne i butiken ("Det har du rätt i, vad bra, det ska vi ta med oss!").
Hur gör jag då? Jo, dels har jag tur som med mina arbetstider ofta kan handla när väldigt få andra gör det. Torsdagmorgnar (som idag) är idealiska. Alla hyllor är påfyllda inför helgen, inget har hunnit ta slut och i frukt-och grönsaksdisken är allt crispyfresh. Men, det allra viktigaste är att jag skriver min handlingslista efter hur varorna är placerade i butiken. Detta minimerar spring fram och tillbaka och drar ner min personliga stressfaktor till all-time-low.
Jag har tänkt igenom pros and cons och kommit fram till att även om detta förfarande gör att jag gynnar endast en eller två affärer som en hunsad konsument utan hjärna, ger det mig enorm tillfredsställelse att kunna sköta mina inköp på kortast möjliga tid. Dessutom bidrar detta till att jag sällan impulsköper saker. Handla mat måste jag göra ändå, och vem faen orkar flänga runt efter det lägsta priset på olika varor i fem olika affärer? Naturligtvis handlar även jag i vissa specialaffärer, men det är en annan sak, nu snackar vi storhandling.
Ungefär en gång om året bygger de om på ICA, det gör de överallt. Förmodligen för att skapa förvirring och därmed merförsäljning. Då tar det två gånger innan även jag byggt om i hjärnan, men efter det är jag på banan igen. Jag är en konsument som återtagit makten över mitt nödvändiga konsumerande.
Jag har förstått att vi är några stycken som gör så här, men att det är mångfalt fler som hånar oss för detta. Det får de gärna göra. Jag vet nog vem det är som skrattar sist, jag.
