Sedan över ett år tillbaka vill Lillkillen oftast höra samma visa som godnattsång. Det är hans Mormors fel. Hon sjöng den en gång och den satte sig.
I afton försökte jag åter lansera Visa vid midsommartid ("Du linda-ar av olvon en midso-ommarkrans..."). Jag har gjort några fåfänga försök med den förut, och andra melodier också, men det blir kalla handen:
"Nää. Ta den gamla med papiljotterna och pööösen."
Från början kunde jag bara (knappt) första versen, men för någon månad sedan kröp jag till korset och letade jag upp hela texten. Snart sitter även tredje versen som hälleberget. Den sjunger inte ens Lasse Dahlqvist i klippet, men den går såhär:
"Allt har en ände och även flottans besök
och en dag dom lättar ankar.
Då fälls det tårar i syfabriker och kök
och blir plats för dystra tankar.
Kramande par bakom skjulen dom säger ”smack”.
”Lova att komma back”
”Thank you my darling, tack”.
Ada har fått sig ett minne att vårda om.
Polyfoto på sej och på Tom. Ja:
Engelska flottan har siktats vid Vinga,
Oh boy, oh boy, oh boy.
Tusen små sailors som vi skall betvinga,
Oh boy, oh boy, oh boy.
Livet är åter en jämmerdal
när lyckan tagit slut
Undrar om jag vågar ringa Kal
och fråga om vi ska gå ut.
Toms polyfoto är fäst vid min koj
Oh boy, oh boy, oh boy!
