Snart, hoppas jag

...kommer det här att bli en tillgänglig verklighet.

Via The Real Wille.

Ja visst ja

Det här vart jag så förbannad på igår! Det är så många dikeskörningar i det här resonemanget att det inte går att bena ut vad det egentligen skulle vara bra för, utom för Aftonbladet.
Vad har Jan Helin för människosyn? Han ser till att försåtligt underminera läsarens tro på det demokratiska samhället genom att låta påskina att ingen utom just JAG som läser det här löpet tänker rösta, alla andra skiter i EP-valet, men jag som läser är en ordentlig person (och lite lite bättre än alla andra, precis som Jan Helin) och därför ska jag få PENGAR om jag värvar röster. Därför att det är det "mest effektiva".
I helvete, Jan Helin.
Jag tänker fortsätta tro att folk ser det som den magnifika demokratiska rättighet/skyldighet det är att kunna rösta fritt. Gratis. Jag vägrar tro att folk är dumma i huvudet.

Men det är ju Aftonbladet, så vad gormar jag om.

Och där satte jag spiken i den gamla (och numer rätt dammiga) kistan innehållande AB-krönikorsdröm.

Mms till Filmstjärnan nyss:

"U be MA biatch!"

HA!

Snart har jag det jädra åbäket. Och Filmstjärnan is my bitch för han hade inte koll på gängorna. Jag har fått byta plats på lite skruvar. Tjoho!

Det blåser idag med

Och snart kör jag in och stryper hammockförsäljaren med ett av de enorma plastskynkena som alla rör och pinnar är inlindade i, efter att jag kört upp de - jag svär! - felaktiga muttrarna i näsan på honom.
...näe, men jag kanske ringer och frågar lite fint varför en mutter som borde vara gängad upp till huvudet inte är det.
"Du är det" svarar han då.
Om han har humor.

Nu ska vi se om äktenskapet klarar Hammock-testet

Dagens skörd

Vi gick på snigeljakt ikväll, jag och Sexåringen, samtidigt som vi lekte Star Wars. Sedan hällde vi på kokande vatten så de dödde. Detta blir en sagolikt äcklig sörja som man silar av och skvimpar ut runt odlingarna för att hålla deras kompisar borta. Enligt legenden ska detta förfarande vara det enda som mördarsniglar skyr. Men jag undrar, jag. De är ju vad de heter och håken vet om jag inte bara har lagat soup d'escargot åt dem till förrätt, innan de ger sig på trädgårdslandet.

Apropå ny teknik

Vi bjöd in till kalaset i lördags med en länk till det här klippet.

Stephen Fry gör det igen * uppdaterad

Via Atahari och deeped hittade jag det här inlägget och klickade mig vidare till en jädrans fin podcast: De presenterar den som "Not a lecture, a talk", med Stephen Fry. Han snackar ny teknik, fildelning och är bara sig och sitt knastervarma brittiska själv.
Klicka dit, plats i soffan nu och lyssna!

Uppdatering: Ett bonusklipp med SF från BBC, snott från Grovt Initiativ som hittat det...nånstans, haha.

Ja, jag tänker dansa mazurka med Herr Gurka och hans bror om jag hittar dom

I Partille (Centralorten. Jonsered ligger i Partille kommun, för den som inte visste det) finns Sävedalens köpgata Göteborgsvägen. Det är ett lite äldre område än Partille centrum och rätt mycket charmigare. Det finns en liten men välsorterad järnhandel, ett konditori, en blomsterhandel och massor med andra småbutiker. Jag gillar Sävedalens köpgata.

Det allra bästa med Sävedalens köpgata är en boklåda: Partille Bokhandel. Den är inrymd i en gammal funkisvilla och drivs av någon som måste vara en underbar, tvärlitterat bok-tok-entusiast. Där anordnas små barnboksevenemang, författaraftnar, uppläsningar och jag vet inte allt. De är så glada och bjuder så generöst in en i litteraturkonsten på ett sätt som gör att jag skäms litelite varje gång jag klickar hem en bok från nätet.

I morgon ska vi gå på Lennart Hellsing-kalas i deras trädgård. Kom ni med! Det är gratis men man måste boka plats. Filmstjärnan, StruMadamen och jag drar med ongarna som alibi.

(bilden har jag fräckt snott från deras hemsida)

Moget

Huskorset skrek "FUCK OFF!" till sin akupunktris idag när akupunktrisen stack henne i ländryggen.

Men jag älskar ju dig! (och Partymusik)

För ett tag sedan skrev jag en tweet som löd:

"Jag är gift med en underbar blomstrande blogg och vänstrar ohämmat med en sexig liten twitterhunk utan djup."

Nu är det som om twitterhunken dumpat mig, bloggen fått reda på alltihop, är skitsur och fryser ut mig.

*

Men nu till någon helt annat: Självberöm. Håll för näsan.

Jag har varit - och är - så himla lycklig idag, i hela magen. Och det är till stor del min egen förtjänst!
Gått omkring och mysstädat här. Var ganska trött i morse, men eftersom ongarna både tillbringat kvällen samt sovit över hos Biffteki och Smålandsamazonen (tillsammans med deras två barn och två barnvakter) och stannade kvar där halva dagen, gick det lugnt till. Och: Jag har (som sista människa i världen?) upptäckt Resorb. Älskar Resorb. Finns på apoteket. Köp hem. Ha alltid hemma.

Vi sjösatte alltså en helt otroligt kul fest igår. Massor av grannar och nya vänner här ifrån Jonsered kom, gamla och nya kompisar inifrån stan, från Hästgänget kom Islandshästen, Shetlandsponnyn (med Doktor Blod och deras nye lille treveckorsbäbis) och Araben (och hennes nya snubbe) som hade kommit ner från Stockholm. Västgöta-Lindberg likaså. Huldran på Åsen körde upp från Skåne. T.o.m. TandersBlomman och Duschen på Parkgatan reste ända från Sundsvall! Som jag längtat efter dom. Duschen kom redan på fredagen och deklarerade sig själv som min bitch. Hon var en ovärderlig som hjälp i alla förberedelser. Förresten, det var det många som var:
Partytält, grilllar, stolar och bord hade inlånats från diverse grannar.
Servis, glas och bestick hyrdes.
Sallad hackades av Smålandsamazon och Linnégatans Lilla Rivjärn (och Dusch).
Bloggvänner bidrog med bra musiktips!
Lasagne samt chokladkaka med salt och citron hade lagats av edert Huskors.
Välkomstgrogg blandades av Filmstjärna och den blev så bra att ni här ska få receptet:

Hallebacken Summer Fizz:
Martini Bianco
Gin
Flädersaft
Pink grapefruit-läsk
Grapejuice
Garnera med citronskivor och myntablad

Vi var inalles cirka sextio personer, dealen var att Filmstjärnan och jag bjöd på käk och folk tog med sig det de ville dricka.

Vår Isländska granne och flera andra var lyriska över Spotifylistorna och det gjorde mig så fantastiskt glad, det var precis den reaktion jag hoppades på när jag satt och pusslade med listorna. Gästen gör festen och musiken ger magiken. (Den ni! Den kom jag på nu. Men det känns som om någon måste ha sagt det förut. Eller hur?)
Nu får ni dom! Vassegoa, hoppas ni har Spotify:

cocktail & mingel
dinnermusic
groove & headbangin´

Nothing says party like trettiofem meter kulörta lyktor (ännu en tweet, jag re-tweetar mig själv, märker jag) och när vi hängde små, fina, av glas, avsedda för värmeljus, nere i trädgården bland äppelträden var det inte fel det heller. Några till i växthuset och mitt på gräsmattan tändes det en eld i Inspicientens inlånade grilltunna frampå nattkröken.

Vilka underbara människor det finns och vilka fina vänner jag skaffat mig genom åren. Vi skaffat oss. Bra gjort, oss! Jag är fortfarande så varm i hela hjärtat och ska sova så gott i natt och det här kalaset ska jag leva på till den 6 januari nästa år.

*

Och kanske att bloggen förlåtit mig nu. Det känns i alla fall mycket bättre mellan oss.

Det blev en jättebra fest

Nu går vi och knoppar.

Gökotta i Jonsered - nu med rörliga bilder

Det röda tegelhuset som sticker upp en bit bort i bakgrunden är klostret där franciskanermunkarna bor.

Jag är fortfarande efter ett och ett halvt år helt fascinerad över att Jonsered liksom...har allt. Inom rimliga gränser så klart, men ändå: Kloster, blåsorkester, pub (med tjeckisk öl!), idrottsförening, bio, you name it.

Det är som ett mikrosamhälle. Ett idyllsverige i miniatyr där inget ont finns. Bedrägligt ljuveligt.

Huskorset slår ner bopålarna ytterligare en decimeter eller två

Jorå, kl 08.00 denna Kristi Flygardag gick man tillsammans med andra Jonseredsbor Jonsered runt i släptåg efter Jonsereds Musikkår, väckte upp folk och viftade med flaggor!
Gökottan, kallas det tydligen. Människor öppnade fönstren, några stod väntande i morgonrockarna på förstukvistarna eller i sina trädgårdar. En mamma stod vid en husknut med sitt barn i famnen, barnet var skalligt och hade en slang i näsan. De skrattade bägge två och vinkade. Jag gick med Lillkillen på axlarna, vinkade tillbaka och genomfors av både tacksamhet och plötslig sorg.

Förra året trodde jag det var Chalmers eller nåt när karavanen kom ompande och bompande och var lite arg eftersom de väckte oss en röd dag. Det kom liksom en blåsorkester gående utanför fönstret kl åtta?!

I år var det bara härligt.

Gil Grissom kan ha varit den nye Messias

Jag har nog nämnt någon gång att för några år sedan var våra måndagkvällar kl 21.00 vikta för CSI. Las Vegas-varianten. Så pass att vi pausade om något barn vaknade. Till min stora glädje skulle serien yngla av sig lagom till att Filmstjärnan skulle börja jobba kväll mer och mer.
Jag kunde inte ha blivit mer beviken.

Idag hittade jag en blogg med den roliga tagen "You say Hakuna matata, I say hatahatahata". Det är två stycken som kallar sig rally & kodo och de sluggar lite på random åt höger och vänster.
Och my sentiments exactly.
Tyvärr har den samma knas som salig Mongots, jag kan inte kommentera.

Vassegoa, knuff-i-sidan

Minns ni Olla-teatern? Men de stavar med Å.

Nu har det där projektet sjösatts, givetvis mycket mindre ekivokt och provokativt än vad jag med min vilda fantasi gissade. Det verkar ha blivit bra ändå.

Särskilt till Godiva

Min dag började dåligt.
Jag fick lov att lägga mig i soffan, dricka kaffe och läsa Vem ska trösta knyttet? Jag grinade på varenda sida och nu känns det bättre.

När jag var riktigt liten handlade mina mardrömmar ofta om Mårran. Jag tänkte på den kära, okända Lovely Godiva och hennes mardrömmar.

En annan grej:
När en kompis son var tre år älskade han Darth Vader och var jätterädd för Mårran. En dag kom han till min kompis och deklarerade lösningen:

"Pappa! Darth Vader bajsar på Mårrans huvud!"

Dom säger att det ska bli fint på lördag

Inte mycket blogg nu. Vi ska ha kalas som sagt, och det är partyplanning för hela slanten.

Och så har vi släpat ut hela familjens kuddar, täcken och bäddmadrasser i trädgården för att gå över dem med mattbankarn eftersom vi har fått konstiga bett på benen.
Filmstjärnan säger att det är bara är jordloppor från trädgården. Jag däremot är övertygad om att vi har illacka rediga löss och snart kommer att ha böldpest hela bunten.
Återkommer i frågan.

Grymma partylåtar pipel! Tack igen.

Placeblogg från stora lilla världen

Ylva har varit på Heathrow och råkat träffa på en gammal bekant som nog är en väldigt rolig person.
Eller komplett galen.
You be the judge.