tag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post1250912272229247141..comments2023-09-09T16:11:47.077+02:00Comments on Huskorsets hemliga liv: Always keepin´ it real * uppdateradHuskorsethttp://www.blogger.com/profile/08880745181185719959noreply@blogger.comBlogger12125tag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-63069602801910615532010-05-13T07:56:43.243+02:002010-05-13T07:56:43.243+02:00Vilket långt och klokt inlägg. Och vilka långa och...Vilket långt och klokt inlägg. Och vilka långa och kloka kommentarer. Huskorset borde starta hjärtespalt!Snokishttps://www.blogger.com/profile/05329460226397004993noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-15864737849609928782009-03-12T22:19:00.000+01:002009-03-12T22:19:00.000+01:00Nu har jag suttit skitlänge och försökt formulera ...Nu har jag suttit skitlänge och försökt formulera ett svar på det erik och huskorset sagt. Det går ju inte, det blir kilometerlångt, och jag som vill krypa ner hos Maken och spinna ...! Vi får väl ta det muntligt istället nån gång när tillfälle yppar sig.<BR/><BR/>Enda vettiga som jag kan klämma ur mig på mindre än tusen rader är att frihet såklart också är nånting individuellt, och att det finns flera sorters frihet (alldeles som det finns olika slags kärlek) som inte utesluter varann. Viss frihet vinner man genom att ge upp annan. Så kanske att det handlar om att välja vilken frihet det är man vill ha, eller vill ha mest. Och ja: styrka krävs det för att ge av sån frihet som man egentligen velat ha kvar. Men mod, det vet jag inte. Konformism kräver väl inget större mod. Möjligen ligger en del av lockelsen också i just det.Miss Gillettehttps://www.blogger.com/profile/15529728152245537507noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-42898561262227845302009-03-11T00:14:00.000+01:002009-03-11T00:14:00.000+01:00Miss Gillette: En genomtänkt och välmotiverad mots...Miss Gillette: En genomtänkt och välmotiverad motsatt åsikt gör mig såklart inte lack. Det är tvärtom en favorit.<BR/>Jag går igång så mycket på det här för att det bryr min hjärna, det här med kärlek, frihet, ansvar und so weiter. Jag flurar på vad allt består i; vad jag gillar med det, vad jag inte gillar med det - och vad utav det jag inte gillar som jag kan göra något åt respektive vad som helt sonika är fan jag tatt i båten och därför vackert får ro iland. <BR/>Visst har det sina sidor att vara en del av ett långvarigt förhållande. Och om vi pratar riktigt långa så är mitt tolvåriga inte överdrivet långt. Jag tänker att det är just därför som jag grunnar på hur just vi bör göra för att må bäst. Jag vill ha (och vill att jag även i framtiden ska vilja ha) min älskade bängliga Filmstjärna med mig i livet. Är det en bra överenskommelse vi haft? Håller den än eller behöver den modereras? Jag pläderar mer för ett levande samtal mellan partners än för livslång trohet, basta. Var och en bliver salig på sin fason. As always.<BR/>Det är ånyo ingen automatisk slutsats att något är fel i förhållandet. Men. Eftersom jag vill jobba för vårt oss, vårt ”Projekt Familj”, behöver jag ta en rejäl titt på mig själv om min håg dras åt en annan människas håll. Någon tycker att jag förnekar mig själv och min sexualitet, en annan förfasas över att jag ens tillåter mig att tänka tanken att tända på någon annan än min man. Jag måste själv bestämma vad det betyder för mig att jag gör det, liksom du för dig. Det är definitivt ett ”skav” och därför behöver jag ta itu med det. Jag tycker om dessa skav, jag tror de leder till någonting.<BR/>Termen frihet förfaller mig synnerligen relativ. Nina Björk har rätt på sätt och vis, men är emotionellt oberoende detsamma som frihet? Det håller jag inte med om. <BR/><BR/>Erika: <BR/>Jag tänker också i de banorna. No pain no gain, liksom. Och att det är så värt det. Livet är inte så dumt om man betänker motsatsen, minns-jag-inte-vem-det-var-som-sa. Jag kan tycka att det är så krasst med kärleksförhållanden också: Jag vill inte vara ensam, och då får jag hacka i mig vissa saker. Visst, det finns en massa andra människor jag skulle kunna ha fantastiska förhållanden med, men halva det nya förhållandet skulle ändå varje gång vara jag själv. Jag tror att mina relationsmönster skulle upprepas om och om igen och ”att ha det taskigt med sig själv i Paris är detsamma som att ha det taskigt med sig själv i Stockholm” (och det minns jag att det var Robert Broberg). Jag upplever att jag är ärligare mot mig själv om jag utkämpar min strider med en och samma person vid min sida. Allt detta förutsatt givetvis, att båda två vill ha varandra och strävar åt samma håll. Som du säger, skaver det för jävligt får man göra något annat.<BR/><BR/>Och båda två och allihop:<BR/>Jag uppskattar den här diskussionen mycket, både här och hos Elin och Anders Med En Kniv. Andras perspektiv på saken är mumma. Jag söker och bökar i mig själv efter den person jag är, har varit, vill vara och vill komma att bli. Det gör ont, det skaver, det brusar, det pirrar, det lever. <BR/>Hej. Jag heter Tove Wiréen. Jag är en känslo-junkie.Huskorsethttps://www.blogger.com/profile/08880745181185719959noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-43938086820712531672009-03-10T10:45:00.000+01:002009-03-10T10:45:00.000+01:00Det kommer aldrig att sluta skava. Det är inte men...Det kommer aldrig att sluta skava. Det är inte meningen. Meningen är att väl lära sig leva med skavandet. Och om det skaver för jävligt får man göra något annat.<BR/>Men jag ser det inte riktigt som du. Att en människa ska tillfredställa alla mina behov. Jag ser det som att jag låter bli för den andres skull. Och hon för min. För att inte skada. Och där ligger det något tvingande, så klart. Och, om man så vill, ofritt. Men total frihet uppnås kanske först vid upplösandet av alla bindningar. Och det är en väg att välja om man vill. Men jag beskriver mig själv utifrån de relationer jag har. <BR/>Den här frihetsgrejen. Jag vet inte. Först får man väl definiera frihet. Jag vet inte vad det är. Friheten glider undan så fort jag ringat in den.<BR/><BR/>Jag tycker inte att det handlar om att man vill äga en annan människa. Jag har aldrig förstått det resonemanget. Det handlar om ett förtroende och en överenskommelse. Ett kärlekskontrakt, om man så vill.<BR/>Om man har skrivit en annan slags kontrakt så, visst, fine.<BR/>Vissa tycker att det krävs mod och styrka för att ge varandra sexuell frihet. Men om båda är med på noterna är det väl inga problem.<BR/>Och hur ofta är det så? Och ska man tvinga sig att begå våld på sitt hjärta, sig själv för idén, principen och den framresonerade åsikten om Den fria människan. <BR/>Man är inte helt fri. Inte heller då man tror det.<BR/>Jag tycker att det krävs mod och styrka för att leva med sin inre konflikt och att upplåta en del av sin frihet till den andre. Som en kärlekshandling.Erik Ahrnbomhttps://www.blogger.com/profile/11035633088875416620noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-20309335332363896732009-03-10T09:54:00.000+01:002009-03-10T09:54:00.000+01:00Tjipp tjipp. Egentligen borde jag veta bättre. Jag...Tjipp tjipp. Egentligen borde jag veta bättre. Jag vet att man ska hålla med och säga att åååå vad bra, du uttrycker precis det jag gått omkring och tyckt. Fisken rinns att du blir skitlack på mig om jag säger emot. Men <BR/><BR/>ändå<BR/><BR/>jag undrar: varför är den automatiska slutsatsen att det är nåt fel i förhållandet för att man vill ligga med nån annan, och kanske också gör det? Hur är det möjligt att anse att man kan äga en annan människa -- i synnerhet en som man älskar?<BR/><BR/>Jag säger inte att alla ska få göra hur som helst oavsett vad partnern säger och tycker. Varje relation -- även vän- och bekantskapsrelationer -- är ju en överenskommelse mellan de involverade. Men att grundinställningen alltid tycks vara den att sensualism, erotik och sex ska vara förbehållet bara en enda stackare som därför är tvungen att vara übermänsklig och uppfylla alla krav tillfredsställa alla begär spela alla roller<BR/><BR/>arma vederbörande, säger jag.<BR/><BR/>Och om nån undrar, så: nej, jag lever inte i ett öppet förhållande. Tyvärr. Du brukar antyda att det kan vara besvärligt att vara förälder. Men jag tycker inte det är en tiondel så svårt som att vara partner i ett långvarigt förhållande. Och jag håller med Nina Björk som i en intervju sa att nej, jag tror faktiskt inte att man kan vara fri om man är beroende (emotionellt beroende, då; andra typer av ofrihet är knappast intressanta att diskutera i en sån här kontext). Det var skönt att höra henne säga det, för det är nåt som jag under obeskrivlig vånda har kommit fram till själv, och bestämt mig för att acceptera. Jag tror aldrig att det kommer att sluta skava.Miss Gillettehttps://www.blogger.com/profile/15529728152245537507noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-53654316914555276112009-03-09T09:50:00.000+01:002009-03-09T09:50:00.000+01:00Smultron: Hej och välkommen! Det verkar som om du ...Smultron: Hej och välkommen! <BR/>Det verkar som om du också är överens med Kniv-Anders. <BR/><BR/>Erika: Koncis, kortfattad och pekar med hela handen som vanligt. I like. Och amerikansk kan du väl få säga. Då.Huskorsethttps://www.blogger.com/profile/08880745181185719959noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-47093187989085396462009-03-09T09:12:00.000+01:002009-03-09T09:12:00.000+01:00Håller med korset och kniven. Tyckte att den där S...Håller med korset och kniven. Tyckte att den där Skavlan-tomten var väldigt... amerikansk. Om man får säga så. Nerrökt och perverterat terapeutisk. Lögnen är ofta ett smörjmedel, och den outsagda sanningen förblir outsagd av respekt för den andre.<BR/>Det andra är tonårsjargong: "Får jag inte säga vad jag tycker, eller?" <BR/>Jo. Men då får du räkna med att bli behandlad som den egoist du är.Erik Ahrnbomhttps://www.blogger.com/profile/11035633088875416620noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-63401221218269142242009-03-09T08:22:00.000+01:002009-03-09T08:22:00.000+01:00Många förväxlar nog ärlighet med vad man kallar sa...Många förväxlar nog ärlighet med vad man kallar sanningssadism. <BR/><BR/>Du beskriver ju en väldigt ärlig relation, att man vet att bägge kan vara flirtiga, att det kan tända till. Det räcker anser jag. Har man väl talat om det behövs inte mer sägas så länge man håller sig till det överenskomna.<BR/><BR/>Ibland tror jag att människor mest vill vara ärliga för att bikta sig och tar mer hänsyn till sina egna känslor än mottagarens.<BR/><BR/>Jag kunde, ärligt talat hahaha, inte riktigt ta den där karln på fullaste allvar. <BR/><BR/>Hej förresten! Hur hittade jag hit? Jo, via Suziluz!smultronhttps://www.blogger.com/profile/05235183640008536305noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-45420642351483193672009-03-08T19:54:00.000+01:002009-03-08T19:54:00.000+01:00Det fortsatte hos Elin, och Anders Med En Kniv had...Det fortsatte hos Elin, och Anders Med En Kniv hade synnerligen välformulerade tankar i frågan.Huskorsethttps://www.blogger.com/profile/08880745181185719959noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-74171100593383869762009-03-08T19:52:00.000+01:002009-03-08T19:52:00.000+01:00Tack finingar och kram tillbaka.Tack finingar och kram tillbaka.Huskorsethttps://www.blogger.com/profile/08880745181185719959noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-38057303047631772522009-03-08T17:28:00.000+01:002009-03-08T17:28:00.000+01:00Jag är med dig. Monogam relation i 15(!)år. Men vi...Jag är med dig. Monogam relation i 15(!)år. Men visst har vi båda "killat" till någon gång - men det har stannat där, i ett pyttelitet(ego)rum i hjärtat.<BR/>Vi har också valt varann, för att utöva kärlek och tala (i) livets gåtor.<BR/>Uppskattning är aldrig fel, mänskligt insug(tror jag)men eftersom jag vet att det sker, låter jag det ske. Vissa saker vilar bäst i ro.<BR/>Skillnad - för MIG - ialla fall, är otrohet. Då spelar vi i en helt annan liga. Jag tycker det är uroxeklokt att vända på det, som du säger - står du ut med dig själv?<BR/>That´s the question. Kram i viking till dig!Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-3420589482428062550.post-12558954286894807522009-03-08T12:19:00.000+01:002009-03-08T12:19:00.000+01:00Fan vad jobbigt att läsa, men bra!!! Du är klok so...Fan vad jobbigt att läsa, men bra!!! Du är klok som en bok...men jag har inte blivit kåt på någon annan ännu i min relation just nu, men om jag blir det ska jag gå stark ur det. Kram på dig.Fredrikhttps://www.blogger.com/profile/09763608454214479006noreply@blogger.com